SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1952  
PALÄ palä4, förr stundom äv. PALE, n.; best. -et l. -t ((†) = (HovförtärSthm 1699 A, s. 1927, Därs. 1713, s. 283)); pl. -er, äv. (föga br.) = l. -n.
Ordformer
(pal- 1686 osv. pall- 16861730. -aier, pl. 1760. -aiet, sg. best. 18681872. -ais 16861904. -aiser, pl. 1891. -aiset, sg. best. 17111891. -ais'n, pl. 1893. -ait, sg. best. 16991733. -e 16991713, 1760 (: Palee, sg. best.). c. 1747, 1911 osv.)
Etymologi
[av fr. palais, av lat. palatium (se PALATS)]
(numera ofta ngt skämts.) palats, slott, stor(t) slottsliknande hus l. praktbyggnad. RARP 15: 169 (1686). K(ungl.) M(ajestä)ttz Palais på Riddarholmen. HovförtärSthm 1699 A, s. 1031 (om förh. efter slottsbranden). Kongsholms Glasboden .. bredevid Prinsessans Palais. IT 1791, nr 28, s. 4. (Telegrafvärkets) palä vid Brunkebergstorg. SvD(A) 1932, nr 269, s. 14.
Ssgr (tillf.): PALÄ-FASAD. Johanson SpeglL 13 (1912, 1926).
-LIK, adj. Porthan BrCalonius 254 (1797).
Spoiler title
Spoiler content