SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1952  
PANELA pane4la, i Sveal. äv. -e3la2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING o. -NING (se avledn.).
Ordformer
(panela (-ee-) 1541 osv. pannela (-ee-) 1546—1904. pannella 1543)
Etymologi
[jfr d. panele, t. paneelen, eng. panel; avledn. av PANEL, sbst.2]
förse (ett rum, en vägg o. d.) med panel; brädbekläda; äv. abs.: göra l. sätta upp panel; äv. i uttr. panela med ngt, förse ngt med panel av ngt; jfr BOASERA. SkeppsgR 1543 (med avs. på kajuta på fartyg; möjl. till a). G1R 16: 56 (1544; abs.). Några (hus på Island) äro .. innantill panelade med bräder. Frey 1849, s. 558. TT 1941, Skeppsb. s. 15. — jfr AV-, IN-PANELA, ävensom MAHOGNY-PANELAD. — särsk.
a) (i sht i fackspr., numera bl. mera tillf.) i fråga om ytterväggar o. tak o. d.; särsk. med avs. på stolpstommar till väggar (förr äv. takåsar): bekläda med bräder; jfr PANEL, sbst.2 2 a. Jagh .. panelar thet (dvs. huset) med Cedreträä. Jer. 22: 14 (Bib. 1541; Bib. 1917: belägger). 7 (rum) med gipstak, 1 panelat och 2:ne med bielktak. Rig 1931, s. 8 (1752). Skall metall användas till taktäckning, så panelas åsarne med tjockare bräder (än då tegel användes). Rothstein Byggn. 475 (1859). Båda sidor (av stolpstommen) panelas .. med bräder. TT 1895, Byggn. s. 81. TurÅ 1936, s. 70.
b) (†) i uttr. panelad med bräder, om gång: åstadkommen gm uppsättning av brädväggar (som likna paneler). Ifrån thenne .. Ähre-Porten var en lång Gång panelat med Bräder. Rüdling Suppl. 355 (1740).
c) (†) förse (ett tak) med sniderier (som komma taket att likna en panel). Schroderus Comenius 551 (1639).
d) (enst., vard.) bildl., om ”förkläden” på en bal: kläda (väggarna); jfr KLÄDA I 5 a, ävensom PANEL-HÖNA. Knorring Ståndsp. 1: 194 (1838).
Särsk. förb.: PANELA OM 010 4. förse (ngt) med ny panel. Lundström Bojer Dyrend. 259 (1920).
Avledn.: PANELNING, sbst.2, förr äv. PANELING, r. l. f. (-ing (-gh) 1551—1885. -ning 1547 osv.) (Sv.) Paneling, (t.) die Vertäfelung. Lind (1738).
1) abstr.: handlingen att göra en panel l. (i sht förr) en brädvägg l. ett brädtak l. dyl. Under Ryggåsen (i rian) var medelst panelning et rum frånskildt. Linné Sk. 367 (1751; möjl. till 2). Takresning och paneling. Hallman Blacksta 128 (1759). Spekulanter å panelning och inredning af Bäckmanska gården. Malmbgt 1894, nr 39, s. 1.
2) konkret: panel, panelvärk; i sht förr äv. om brädvägg o. d. G1R 18: 229 (1547). HovförtärSthm 1684, s. 1355 (om brädvägg). Ljusena glimma / Rundt ikring väggar, paneling och tak. Bellman (BellmS) 1: 54 (c. 1770, 1790). Hildén Chesterton FadBrHeml. 227 (1930). jfr (†): Ett gultt fergat skrijn medt Rödh panelingh. GripshR 1551. jfr ceder-, fot-, inner-panelning. särsk.
a) (i sht i fackspr.; numera bl. tillf.) i fråga om ytterväggar o. tak o. d.; jfr panel, sbst.2 2 a. En deel af blÿtaket öfwer högchoret (måste) betäkias. Elliest står bielkar och panneling uthi stoor fahra. VDAkt. 1699, nr 401. Mellantak eller panelningar. Rothof 291 (1762). Sturtzenbecher (1805; utvändigt på hus). Nilsson Fauna 1: 15 (1847).
b) (knappast br.) om väggbeklädnad av annat material än trä. Rydqvist Resa 170 (1838; av marmor). Lundgren MålAnt. 1: 162 (1870; av porslin).
Spoiler title
Spoiler content