SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1952  
PANIK pani4k, r.; best. -en; pl. (föga br.) -er (WoJ (1891), Eriksson Afr. 337 (1932)).
Ordformer
(-ick 1889. -ik 1854 osv. -ique 1865)
Etymologi
[jfr t. panik, eng. panic, adj. o. sbst.; av fr. panique, adj. o. sbst.; ytterst av gr. πανικός (se PANISK)]
(plötslig o.) besinningslös skräck (som orsakar förvirring o. tumult o. hämningslösa försök att undkomma), panisk förskräckelse (som griper en samling människor l. djur, stundom äv. en enskild person); äv. övergående i bet.: av besinningslös skräck präglad tumultuarisk förvirring; med obest. art. ss. omedelbar bestämning numera knappast br. Då en del af rytteriet plötsligen fattades af en panique. Mankell Krigsm. 1: 347 (1865). (Skrällen, då dörren stängdes) ingav honom fullkomlig panik. Hallström Händ. 80 (1927). Den övriga delen av (buffel-)hjorden flydde i panik. Lagercrantz SkandStorvOstafr. 182 (1930). — särsk. om våldsam oro i börsvärlden i samband med kolossala kursfall o. dyl. l. om plötslig rubbning av allmänhetens förtroende för sedlar o. värdepapper o. d. (med åtföljande stormande krav på inlösen o. d.). Jungberg (1873). Sanden StålRom. 23 (1929). jfr Agardh (o. Ljungberg) II. 1: 104 (1854; om eng. förh.).
Ssgr: PANIK-ARTAD, p. adj. AB(L) 1895, nr 299, s. 4. Panikartad flykt. SvInsatsFinlFrihetskr. 41 (1928). —
-GRIPEN, p. adj. (mera tillf.) gripen av panik. Nyström Pers. 210 (1925). —
-SLAGEN, p. adj. (mera tillf.) jfr -gripen. SDS 1904, nr 322, s. 1. —
-STÄMNING. stämning som när som helst kan resultera i panik l. som präglas av besinningslös rädsla (o. förvirring). Steffen Krig 1: 50 (1914). Elefanterna hade .. råkat i farlig panikstämning. Reinius Hagenbeck Sydas. 25 (1927). (Importförbudet) kom till i en panikstämning. GHT 1947, nr 68, s. 12. —
-UNGE. (vard.) lätt panik, tillbud till panik. SDS 1895, nr 564, s. 2. Därs. 1899, nr 55, s. 3 (på teater). SvD(B) 1947, nr 102, s. 4.
Spoiler title
Spoiler content