publicerad: 1952
PAPJEMACHÉ papje1maʃe4, stundom PAPPMACHÉ pap1maʃe4, r. l. m. (Björkman (1889)), äv. n. (VRP 21/10 1767, UB 6: 494 (1874), Lundell (1893)); best. -n, äv. -en, ss. n. -et, äv. -t.
Ordformer
(pap(p)- 1767 (: pap Maché)—1925 (: pappmaché). papie- 1893 (: Papiemaché)—1921 (: Papiemaché). papier- 1767 (: papier mache Snusdosor)—1947 (: papier maché). papje- 1889 (: papjemasché) osv. -mache 1767 (: papier mache Snusdosor)—1797 (: Pappmache). -maché 1767 (: pap Maché) osv. -masché 1889—1934)
Etymologi
[jfr t. papiermaché, eng. papier-mâché; av fr. papier mâché, av papier (se PAPPER) o. mâché, p. pf. av mâcher, tugga]
(på olika sätt uppblandad) pappersmassa avsedd att gjutas o. pressas l. som gjutits osv. i formar för framställning av diverse (smärre) föremål (dosor, brickor, dockhuvuden, anatomiska modeller m. m.); stundom koll., om föremål av dylik massa; äv. bildl. Pennefoder af pap Maché. VRP 19/10 1767. Almström Handelsv. 552 (1845; koll.). Bland dockhufvuden äro de af papier-maché och porslin mest i bruk. Hubendick FlickLek. 243 (1879). Stiernstedt Bank. 430 (1947; bildl.).
Ssgr: PAPJEMACHÉ-ARBETE~020. konkret. Lackerade .. Papier-Maché-arbeten. Broling Res. 2: 290 (1812). —
SAOB
Spoiler title
Spoiler content