SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1952  
PAPLIG pa3plig2 (pa`plig Weste), adj.
Etymologi
[jfr sv. dial. paplug, apelkastad, peplug, fläckig, brokig; av ovisst urspr.]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) apelkastad; fläckig; som har flera skilda färger, brokig. Holmberg 2: 178 (1795). Skuggorna dansade på marken som på en paplig hästländ. Lo-Johansson Stat. 2: 281 (1937).
Avledn. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat): PAPLIGHET, r. l. f. Nordforss (1805). Tholander Ordl. (c. 1875).
Spoiler title
Spoiler content