SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1952  
PARCELL parsäl4, r. l. m. (l. f.); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. -celle)
Etymologi
[jfr t. parzelle; av fr. parcelle, av ett vulgärlat. particella, ombildning av lat. particula (se PARTIKEL). — Jfr PERSEDEL]
1) (med fackspråklig prägel) litet stycke l. liten del av ett helt; bit; i pl. äv.: smådelar. Almqvist Smar. 63 (1845). Taket i den nya Lorensbergsteatern i Göteborg är .. indelat i ganska djupa parceller. Berg Akust. 7 (1921). (Vid skogsstämpling) utmärkas .. s. k. körskiften, d. v. s. de olika parceller av stämplingstrakten, som böra bortsättas till varje särskild ackordstagare. 3NF 17: 1122 (1932).
2) [specialanv. av 1] (utom i Finl. i sht om utländska förh.) i fråga om jord (jfr 3): avgränsat (mindre) jordområde; ägolott, jordlott; ägofigur; särsk. om avstyckad l. avsöndrad jordlott. Nordmann BorgåBarn 134 (i handl. fr. 1838). Hellberg Samtida 1: 93 (1870). En från egendomen utbruten parcell. Ramsay Barnaår 3: 111 (1904). Landet (i Jangtsedalen) är uppdelat i parceller. SvGeogrÅb. 1928, s. 164. jfr STRAND-PARCELL.
3) [jfr 2] (i fackspr.) mindre areal l. teg l. jordstycke varpå ett visst slags växter odlas (särsk. vid försök inom växtodling) l. som vid gödslingsförsök o. d. behandlas på speciellt sätt (för att kunna jämföras med andra på annat sätt behandlade jordstycken). UtsädT 1891, s. 14. BtRiksdP 1895, 6Hufvudtit. s. 43. SFS 1937, s. 467. jfr KONTROLL-, STUDIE-PARCELL.
Ssgr: (2) PARCELL-AVGÄLD. (i Finl.) avgift erlagd av ägare l. innehavare av avsöndrad parcell till ägaren l. innehavaren av den lägenhet varifrån jorden blivit avsöndrad. FFS 1919, nr 90, s. 10. —
(2) -BRUK. (i Finl., mera tillf.) mindre (avsöndrad) lägenhet varpå jordbruk bedrives. Smeds Malaxb. 74 (1935). —
(2) -BRUKARE. (i Finl., mera tillf.) jfr -bruk. Smeds Malaxb. 375 (1935). —
(3) -FÄLT. (i fackspr.) fält med parceller (för växtodlingsförsök o. d.). UtsädT 1891, s. 18. —
(3) -FÖRSÖK. (i fackspr.) försök (inom växtodling o. d.) på parceller. UtsädT 1891, s. 18. —
-LÄGENHET. (i Finl.) jfr lägenhet 9. FFS 1896, nr 10, s. 3.
Avledn.: PARCELLERA, v., -ing. [jfr t. parzellieren, fr. parceller] (utom i Finl. i sht om utländska förh.) till 2; med avs. på jord(egendom) o. d.: stycka l. skifta i små jordlotter; äv. i uttr. parcellera (jord o. d.) i (smålotter o. d.); äv. i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet. Edholm C15Tid 154 (1865). Parcellering af större egendomar. 2NF 37: 691 (1925). SvGeogrÅb. 1927, s. 175 (: i). Jorden är i oaserna .. i hög grad parcellerad. Ymer 1929, s. 177.
Spoiler title
Spoiler content