SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1952  
PATENTERA pat1änte4ra l. -en-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[jfr t. patentieren, fr. patenter; avledn. av PATENT, sbst.]
1) till PATENT, sbst. 3: meddela l. få l. uttaga patent på (ngt), skydda (ngt) gm patent; ofta i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet.: patentskyddad, förr äv. om person: som har patent på sin uppfinning l. sitt tillvärkningssätt o. d. Svederus Jagt 47 (1831). Ägarne af verket för denna method (voro) patenterade. JernkA 1838, s. 227. Patenterade Likkistor. AB 1841, nr 14, s. 4. Ett strykjärn, som .. (han) patenterade. 2NF 32: 502 (1921). TT 1940, Allm. s. 136. särsk. mer l. mindre bildl.; särsk.: tillägna l. tillägga sig ensamrätt till (ngt); företrädesvis i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet., särsk.: som man har ”patent” på (se PATENT, sbst. 3 b); ofta med bibegrepp av (förment) förträfflighet, stundom [jfr PATENT, sbst. 1 a β slutet] (i sht om person l. åskådning o. d.) övergående i bet.: (som från auktoritativt håll l. enligt allmänt vedertagen uppfattning anses) skicklig l. förträfflig l. utomordentlig l. oförvitlig o. d., äv.: som har ”patent” på ngt (se PATENT, sbst. 1 a β slutet, 3 b); äv. ss. adv., stundom: erkänt. Hagberg Shaksp. 10: 40 (1850). Småsjälar med patenterad, allmängiltig seminaristmoral. VBenedictsson (c. 1886) hos Lundegård Benedictsson 297. Lärdomens patenterade representanter vid allas vår moder akademin. Söderhjelm Brytn. 187 (1901). Ingen åskådning har rätt att för sig patentera heder och ära. (Schück o.) Warburg 2LittH IV. 2: 412 (1916). Den officiellt patenterade världsåskådningen (i Sovjet). Karlgren BolsjevRyssl. 331 (1925). De tre människorna vid grinden utgjorde .. en patenterat vacker scen, som vid denna tid uppskattades som motiv för målningar. Beijer BritaGrossh. 16 (1940).
2) [bildat till ssgr med PATENT, sbst. (i bet. 3 c)]
a) [jfr t. patentieren, eng. patent; jfr PATENT-TRÅD] metall. med avs. på stål(tråd): upphetta till omkr. 900° C. o. därefter avkyla gm neddoppning i blybad med en temperatur av omkr. 500° C.; nästan bl. i pass. samt ss. vbalsbst. -ing; jfr SEGHÄRDA. JernkA 1931, s. 371 (i p. pf.). TT 1943, V. s. 39 (i pass.).
b) [till PATENT-FÄRG] (i fackspr.) med avs. på yta o. d.: grunda med slam- l. olje- l. lackfärg (för senare strykning med limfärg); särsk. ss. vbalsbst. -ing. HantvB I. 1: 146 (1934).
Ssg: (2 a) PATENTERINGS-UGN. [jfr t. patentierofen, eng. patenting furnace] metall. ugn för patentering av stål(tråd). SvTeknUppslB 2: 592 (1939).
Avledn.: PATENTERBAR, adj. [jfr t. patentierbar] (i sht i fackspr.) till 1: som (enligt patentlagarnas bestämmelser) kan patenteras; jfr patentbar. TT 1886, s. 44.
Avledn.: patenterbarhet, r. l. f. [jfr t. patentierbarkeit] (i sht i fackspr.) TT 1886, s. 44.
Spoiler title
Spoiler content