publicerad: 1952
PATISK pa4tisk, adj.; adv. -T.
Ordformer
(förr äv. path-)
Etymologi
[jfr t. pathisch, ävensom lat. pathicus, som låter bedriva pederasti med sig; ytterst av ett gr. παϑικὁς, till (stammen i) πάϑος (se PATOS)]
I. (i fackspr.) som mottager l. (helt l. delvis) beror på invärkan utifrån, ”passiv” (motsatt: aktiv); äv.: som härrör av l. har avseende på lidande l. smärta l. sjukdom (jfr II 2). Hygiea 1839, s. 133. Larsson Spinoza 26 (1931; om affekter).
Spoiler title
Spoiler content