PAUPERISERA pa͡u1perise4ra, äv. pa͡ω1-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[jfr eng. pauperize; ytterst till lat. pauper (se PAUPERISM)]
(i skriftspr.) göra (en befolkningsgrupp o. d.) fattig(are), utarma; äv. bildl., i fråga om andligt liv. VexjöBl. 1845, nr 39, s. 3. Det sotiga, andligt och materiellt pauperiserade Albion. Steffen ModEngl. 352(1893). Statens tjänstemän i högre grader (ha) pauperiserats. SvD(B) 1938, nr 99, s. 4. Pauperisering av .. livsföringen. GHT 1947,nr 254, s. 10. —
