SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1952  
PEGAMOID pe1gamωi4d l. peg1-, l. -må- l. -mo-, r.; best. -en.
Etymologi
[jfr t. pegamoid, fr. pégamoïd; av eng. pegamoid, möjl. bildat till stammen i gr. πήγνυμι, gör fast, ger fasthet åt (jfr PEGMATIT)]
vattentätt, eldfast, pergamentartat material framställt av en lösning av celluloid i en blandning av etylalkohol, metylalkohol, aceton m. fl. ämnen med tillsats av ricinolja (o. färgämnen) samt använt till överdrag av väv l. papp(er) o. d.; ofta om (ss. läderimitation använd) produkt bestående av väv (l. papp l. papper o. d.) överdragen (överdraget) med dylikt material. KatalIndUtstSthm 1897, s. 133. Väska av brun pegamoid. KatalNK 1916—17, s. 124. Stolar i kalkad ek, klädda med mandelgrön pegamoid. Form 1944, s. 41.
Ssgr: PEGAMOID-ARTIKEL. jfr artikel III 3. SD(L) 1897, nr 419, s. 3.
-FÅTÖLJ. pegamoidklädd fåtölj. Blomberg Uvd. 72 (1917).
-KLÄDD, p. adj. HågkLivsintr. 23: 81 (1942).
-KLÄDSEL. Nothin Vagnl. 114 (1913).
-MASSA, r. l. f. jfr massa, sbst.2 1 a. 2NF 21: 334 (1914).
-SUFFLETT. av pegamoid. Nerén HbAut. 2: 392 (1931).
-VARA, r. l. f. jfr -artikel. 2NF 21: 334 (1914).
-ÖVERDRAG~002, äv. ~200. Mörne Elef. 13 (1931).
Spoiler title
Spoiler content