publicerad: 1943
MASSA mas3a2, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[jfr d. masse; av t. masse (jfr eng. mass, fr. masse), av lat. massa, klump, massa, av gr. μᾶζα, deg l. kaka av kornmjöl, eg.: ngt knådat, till μάσσειν, knåda]
1) materia l. substans (varav ngt skall framställas l. varav ngt består). — särsk.
a) oformad plastisk l. (tjock)flytande materia, särsk. ss. råmaterial varav ngt skall formas l. framställas; äv. om stelnad l. torkad dylik materia. Massa med Syrop aff Gråbo (göres o. användes till piller). BOlavi 145 a (1578). (Bråkan) kan .. bråka massa, så till Tak- som Mur-tegel. VetAH 1805, s. 182. Massans sammansättning och konsistens äro .. ofta avgörande för de olika tillverkningsmetoderna (vid porslinstillvärkning). SvUppslB 21: 1031 (1934). — jfr ASFALT-, BET-, BETONG-, CELLULOSA-, CHOKLAD-, GLAS-, GRAN-, HEKTOGRAF-, KARAMELL-, KONST-, KONSTSILKE(S)-, KRAFT-, KRUT-, PAPPERS-, SAFT-, SOCKER-, SULFAT-, SULFIT-, TRÄ-, TÄND-MASSA m. fl. — särsk.
α) tekn. blandning av kvarts o. eldfast lera, varmed förr de nedre delarna av masugnspipan invändigt bekläddes; numera om blandning av annan sammansättning som användes i andra metallurgiska ugnar o. d. Åkerman KemTechn. 1: 250 (1832). JernkA 1898, s. 256.
β) elliptiskt för: trämassa l. pappersmassa. Kemisk, mekanisk, torr, våt massa, se resp. adj. Roosval Schmidt 262 (1896). PT 1901, nr 172, s. 3. SvSkog. 1146 (1928).
δ) sockerbag. om mer l. mindre fast o. formbar blandning vari mjöl icke ingår som huvudingrediens (t. ex. mandelmassa); äv. i utvidgad anv., om icke formbar massa som tillredes gm anslag (se d. o. 4). Grafström Anslagsmass. 3 (1884). jfr ANSLAGS-, MANDEL-, TÅRT-MASSA m. fl.
b) allmännare, om materia utan särskild tanke på dess användning (ss. råmaterial); stundom om den inre materian i en kropp i motsats till ytan; särsk. i ssgr, om den substans varav ett organ o. d. består. Potaskan skjuter inga chrystaller, utan visar sig i en sammanlupen massa. VetAH 1755, s. 112. Hjernan är en mjuk, märglik, hvit och grå massa, som uppfyller hela ihåligheten innom hufvudskålen. Berlin Lsb. 8 (1852). Ren, finkornig (bronsmetall), utan slagg i massan eller å ytan. SFS 1894, Bih. nr 58, s. 36. Kamfer. .. Färglös, seg, kristallinisk, sublimerande massa av egendomlig lukt. Starck Kemi 277 (1931). jfr (†): (Kristus) är kommen ifrå then osynliga himmelens thron, til oss .. j wår eghen natur, substantz och massa. PErici Musæus 1: 59 a (1582). — jfr BEN-, CELL-, HJÄRN-MASSA m. fl. — särsk.
α) skogsv. om kubikinnehållet hos rotstående skog l. avvärkat virke. JernkA 1851, s. 383 (om skog). Gröfre stycken gifva mera massa än finare, oklufven ved mera än klufven. Kinman Guttenberg 10 (1890). jfr GRUND-, VIRKES-MASSA.
β) om den döda materien i motsats till: ande, själ o. d.; äv. bildl. Hvad som är utan ande det är dödt, är massa och förstelning. Tegnér (WB) 7: 171 (1834). I massans döda form blir själen gjuten. Vinterg. 1894, s. 92.
2) fys. eg.: den mängd materia en kropp innehåller; mått på en kropps tröghet. Med Qvantiteten af hvar och en krops materia, som ock kallas dess massa, förstår man ingen ting annat, än en Samling af alla de delar, hvar utaf han är sammansatt. Triewald Förel. 1: 97 (1728, 1735). De Rogier Euler 1: 222 (1786). En kropps massa är måttet på det motstånd, som kroppen gör mot krafter, som vilja ändra dess rörelsetillstånd. Moll Fys. 5: 12 (1897). (Vi) kunna bestämma en stjärnas massa, d. v. s. räkna oss till hur mycket en stjärna väger. Strömgren AstrMin. 2: 40 (1927).
3) om (stor) kompakt, ofta i ett block l. en hög o. d. samlad mängd av (viss) materia l. av vissa föremål o. d.; särsk. konst. om vad som framträder ss. ngt kompakt i motsats till konturerna o. d. Bellman Gell. 6 (1793). Massor ur klippans bädd beredas till digra kolonner. Adlerbeth Æn. 16 (1804). Rättvikslandet med sina lummiga massor af löf- och barrskog. Ödman VexlBild. 91 (1890, 1893). Till återfyllning obrukbara massor efter schaktnings- och sprängningsarbetena. Bildmark Entrepr. 60 (1921). Borgholmsslottets tunga massa fångar blicken. Böök ResSv. 83 (1924). — jfr BLOD-, BÄRG-, ELD-, IS-, JORD-, KLIPP-, LAND-, LUFT-, SEGEL-, SLAGG-, SNÖ-, STEN-, VATTEN-MASSA m. fl. — särsk.
a) (†) bärgv. = MARSA, sbst.; anträffat bl. i pl.; äv. om de klumpar av slagg o. sörja som vid silversmältning sätta sig på härdens sidor; jfr DALKAR. Rinman 2: 110 (1789; fr. Sala). Garney Masmäst. 499 (1791).
b) hippol. om hästens kroppsbyggnad med avs. på benstomme o. muskulatur. TIdr. 1883, s. 40. Typen för en halfblodshäst med tillräcklig massa och på samma gång ädelhet. TLandtm. 1900, s. 301.
c) i utvidgad anv., särsk. i fråga om ngt mer l. mindre abstrakt (ljud-, ord-, föreställningskomplex o. d.). Ingen obemängd massa af Dygd (är) utkastad ibland oss. LBÄ 23—24: 24 (1799). Dessa massor utaf toner, / .. Mäktigt svälla ut och åter bortdö. Wennerberg 1: 134 (1881). jfr FÖRESTÄLLNINGS-, LJUD-, ORD-MASSA m. fl. särsk. fys. om elektricitetsmängd. Wrede ÅrsbVetA 1840, s. 81. Elfving Starkstr. 5 (1909).
4) allmännare: mängd l. myckenhet (av ngt); särsk. ss. beteckning för att ngt (konkret l. abstr.) finnes l. uppträder i stor mängd, i sådana uttr. som en massa saker, en mängd saker o. d. Han har massor av dyrbara konstvärk. Det kom massor av folk (jfr 5). Jag har haft en massa obehag för hans skull. De flesta af dessa lärda verk försvinna ibland massorna af böcker i de stora bibliothekerna. 2SAH 40: 535 (1865). Massor af bref och ämbetsmemorialer från krigsförvaltningen. Tegnér Armfelt 3: 148 (1887). Litet hopsjunken hemkom Carlsson .., beröfvad en massa pengar och sin ärofulla titel. Strindberg Hems. 189 (1887). Här kommo nu stora massor av timmer flytande i älven. Lagerlöf Holg. 2: 292 (1907). En massa trassel. Segerstedt Händ. 259 (1926). — särsk. [jfr fr. en masse] i uttr. i massa l. i massor, i (stor) mängd. Ha pängar i massa l. i massor. Adlerbeth Buc. 101 (1807: i massor). Du måste ha hem mat och mat i massor det fortaste du kan. Högberg Vred. 3: 108 (1906). Ljus hade man i massa. LfF 1912, s. 266.
5) om mängd l. stor samling l. skara av personer (l. djur) vilken utgör ett obestämt helt vari man icke närmare kan urskilja individerna. De äldsta folkslagen visa sig blott såsom mörka massor i aflägsenheten. Leopold 6: 110 (1803). Blott ett echo af den vapenklang, som ur stridande massor framljungade, nådde vårt fredliga land. Bremer FamH 2: 79 (1831). (Polisstyrkan) var hårt ansatt av massan, som steg för steg trängde på. Hellström Malmros 56 (1931). — jfr FOLK-, HÄR-, MÄNNISKO-, PÖBEL-, TRUPP-MASSA m. fl. — särsk.
a) (i sht i ä. militärt spr.) om tät o. samlad truppformation; äv. i uttr. i massa, i sluten trupp. (Tunga kavalleriets) ändamål är att i massa angripa och öfverändakasta .. fiendtliga troppar. KrigVAH 1805, s. 103. Anfall med massa. KrigVAT 1837, s. 245.
b) i sg. l. pl. best., om den stora mängden av en befolkning med särskild tanke på att den befinner sig på en låg nivå i intellektuellt l. socialt l. ekonomiskt hänseende o. består av en samling jämnstrukna individer utan särprägel, (den stora) mängden, hopen (se HOP, sbst.3 3). Den stora massan. Det gifves sådana, hvars gillande eller ogillande mer än uppväger massans jublande bifall. 3SAH XLVI. 2: 215 (1834). Massans eller Massornas herravälde. Boström Statsl. 47 (1859). Kommunisterna, vilka genom en demagogisk politik konkurrera med .. (socialdemokraterna) om massornas gunst. SvD(A) 1931, nr 54, s. 4.
c) psykol. om tillfällig samling av personer som gripits av ngn gemensam affekt. Massans psykologi. Massornas själsliv och andlig smitta. Gadelius (1907; boktitel). Nyman NVägPsyk. 250 (1934).
6) om helheten l. summan (av ngt som består av en mängd delar); särsk. i uttr. hela massan; förr äv. i uttr. i massa, i sin helhet, o. i uttr. slå i en massa, sammanslå. ConsAcAboP 7: 77 (1691: slås i en massa). Hvad är väl allmänna intresset, om ej massan af alla enskiltas lagliga, likvägande intressen? 2SAH 12: 211 (1827). Ehuru .. (folket) numera ej i massa åhörde öfverläggningarne och besluten på offentligt ting, kunde (osv.). Nordström Samh. 1: 56 (1839). Natten insvepte i sina dunkla skuggor hela massan af gator och hus. Carlén Repr. 503 (1839). — särsk.
a) (i fackspr., numera föga br.) om egendom, pänningtillgångar, jord o. d. som betraktas ss. en sammanslagen helhet. Hela massan af qwarlåtenskapen. Schmedeman Just. 1246 (1689). Båda makarnas förmögenhet betraktas .. såsom en gemensam massa. Schrevelius CivR 3: 67 (1849). Nödigt utrymme .. af odeld massa. SFS 1866, nr 76, s. 26 (om område som tillhör skifteslag). jfr ARV(S)-, EGENDOMS-, SEDEL-MASSA m. fl. särsk. (numera knappast br.) jur. om den samfällda förmögenhet som en gäldenär avträder, då han gör konkurs, konkursmassa. PH 8: 606 (1767). 3NF 13: 991 (1930). jfr KONKURS-MASSA.
b) statist. sammanfattning l. summa av ett antal likartade individer l. (i utvidgad anv.) likartade sociala l. ekonomiska företeelser o. d.; äv. i uttr. statistisk massa. Fahlbeck StatTyp. 1 (1897). Hofsten PrStat. 4 (1942).
7) största delen l. huvuddelen av ngt som utgör en avgränsad helhet. 2SAH 1: 235 (1801). Freden i Nystad 1721 återförde massan af (de svenska) fångarna till hemmet. KKD 3: XXXVIII (1907). Men i sin stora massa har denna brevsamling hittills icke varit utgiven. JLandquist (1923) i Geijer Brev VII. — jfr GRUND-, HUVUD-MASSA.
Ssgr: A: (4, 5) MASS-ADRESS. särsk. i sg. best., om den petition till ryske kejsaren 1899 som undertecknades av ett mycket stort antal finska medborgare. AtlFinl. 19: 4 (1899). —
-AVKASTNING~020. (mass- 1908 osv. massa- 1930 osv.)
1) lant. till 1 b, om avkastningen av den värdefulla produkten hos viss växt. I jämförelse med kornförsöken visar hafren i regel högre massafkastning. LAHT 1908, s. 246.
2) (vanl. massa-) skogsv. till 1 b α, om ett träds l. en skogs virkesavkastning (i motsats till dess värdeavkastning). 2NF 20: 699 (1914). —
(4, 5) -DEMONSTRATION. demonstration (se d. o. 4 c β) med mycket stort antal deltagare. —
(4) -DÖD, r. l. m. om död varigm en stor mängd levande varelser vid samma tillfälle l. under samma omständigheter förlora livet. Boskapspesten och andra farsoter föranleda massdöd bland nutida djur. NordT 1897, s. 188. Massdöden kring Verdun. Siwertz JoDr. 197 (1928). —
(4) -ELD. mil. eld (se d. o. 9) som avgives mot samma mål samtidigt från ett stort antal skjutvapen. KrigVAT 1844, s. 515. —
(4, 5 b) -ELÄNDE~020. [jfr t. massenelend] elände (fattigdom, pauperism) som förekommer i mycket stor utsträckning l. bland de stora massorna. EkonS 1: 219 (1891). Masseländet bland industriarbetarbefolkningen i England och Frankrike. 2NF 26: 187 (1917). —
(4) -FABRIKATION. fabrikation i mycket stor skala. PriskatalSonesson 1895, s. 23. särsk. bildl. Massfabrikationen av jurister. Siwertz JoDr. 124 (1928). —
(4) -FLYKT. flykt (se flykt, sbst.1 1) som sker i mycket stor skala; äv. bildl., om förhållandet att en mängd personer samtidigt övergiva ngn l. ngt. SvD(A) 1917, nr 9, s. 5. En formlig massflykt från industriplatserna. SvD(A) 1933, nr 223, s. 5. —
(3) -FORMIG. geol. om bärgart: som har riktningslös struktur (dvs. vars beståndsdelar äro utan ordning blandade om varandra), olagrad, oskiktad; motsatt: lagrad resp. förskiffrad. Hisinger Ant. 4: 94 (1828). —
-FORMNING, se B. —
-FÖRDELNING.
1) fys. till 2: fördelning av massan i en kropp. Selander ÅrsbVetA 1837—41, s. 83. (Tyngdpunktens) läge i förhållande till .. (en kropp) beror af massfördelningen inom densamma. 2NF 30: 521 (1920).
(4, 5 b) -FÖRETEELSE~00200. företeelse som förekommer i mycket stor skala l. berör de stora massorna. Fahlbeck Stånd 82 (1892). Arbetslösheten .. som social massföreteelse. 2NF 12: 593 (1909). —
(4) -GODS. (i fackspr.) gods av enhetlig beskaffenhet som produceras o. transporteras i stora massor; nästan bl. med tanke på transporten (o. tarifferna för denna). Forssell Stud. 2: 207 (1888). Sjövägen för massgods .. är ofantligt mycket billigare än järnvägen. SvGeogrÅb. 1931, s. 233.
-trafik.
-transport. —
(4) -GRAV, r. l. f. grav vari många äro begravna. Massgrafvar, afsedda för en hel familj eller en hel stam. 2NF 2: 1208 (1904). —
-KAR, se B. —
(4) -KORSBAND~02 l. ~20. post. benämning på inrikes trycksakskorsband av annat slag än utgivarkorsband o. av sins emellan lika vikt och format som samtidigt i större antal avlämnas till postbehandling o. därvid åtnjuta viss rabatt på postavgiften. SFS 1919, s. 508. —
-KULTUR.
1) (i fackspr.) till 4: kultur (se d. o. 2) i stor skala av visst växtslag, massodling. Masskulturerna af nejlikor och rosor. 2NF 30: 148 (1919).
2) (i fackspr.) till 4: kultur (se d. o. 4) i stor skala av bakterier o. d. Sundberg Mikroorg. 1: 15 (1895). Därs. 336 (konkret).
3) till 5 (b), om den gm förekomsten av massor med gemensamma intressen präglade kulturen (se d. o. 8). Masskultur. Norström (1910; boktitel). jfr Dens. NMänn. 34 (1906). —
(4) -LIGATUR. med. underbindning på en gång av alla inom visst område avskurna blodkärl. LbKir. 1: 509 (1920). —
(4) -MORD. mord på en mängd personer samtidigt; massaker, blodbad; äv. i utvidgad anv., i fråga om djur. Sundén (1887). Massmorden på strandfåglar. FoFl. 1910, s. 255. —
(4) -MOTION. motion i riksdagen (l. annan beslutande församling) med en mängd undertecknare. NF 9: 706 (1885; om förh. 1878). —
(5 (b)) -MÄNNISKA. människa som i sitt tänkande o. handlande icke skiljer sig från det stora flertalet i sin omgivning. Steffen Krig 3: 345 (1916). Mass- och hjordmänskornas äckliga och ljumma lycka. Hellström Malmros 154 (1931). —
(4) -MÖRDA. jfr -mord; i sht ss. vbalsbst. -ande. Dagen 1898, nr 30, s. 3 (med avs. på djur). (I Ryssland hade försiggått) ett mångårigt och kallsinnigt massmördande. Hellström Storm 432 (1935). —
(4) -PRODUKTION. produktion av ngt i mycket stor skala; särsk. om den fabriksmässiga tillvärkningen av (standardiserade) varor. TT 1873, s. 196. En storindustris massproduktion i klädesvaror (osv.). EkonS 2: 437 (1899). särsk. oeg. l. bildl. Massproduktionen af adel 1719. Fahlbeck Ad. 1: 464 (1898). Jfr B. —
(5 c) -PSYKOLOGI. [jfr titeln på fransmannen G. Le Bons arbete Psychologie des foules (1895)] psykol. studiet av massans själsliv. 2NF (1912). —
(5 c) -PSYKOS. (i fackspr.) psykosliknande, mer l. mindre abnormt själsligt tillstånd hos en massa. Böök ResFrankr. 114 (1916). —
-RÖRELSE. särsk. till 5, om social, politisk, religiös osv. rörelse hos stora massor av en befolkning. SD 1893, nr 63, s. 2. —
(4) -SKADEFÖRSÄKRING~10020. försäkr. om viss försäkring som avser att lämna ersättning för nötkreatur som dött l. måst dödas till följd av vissa i försäkringsavtalet angivna sjukdomar m. m. FFS 1896, nr 27, s. 7. —
(4) -SLAKT. slakt av en mängd djur samtidigt; äv. om dödande i massa av människor l. villebråd. Wilhelm Dvärg. 170 (1922). SvNat. 1923, s. 53. särsk. bildl., om avslående av en mängd motioner, avvärkning av en mängd ärenden o. d. i en beslutande församling. SvD(A) 1933, nr 61, s. 6. —
(4) -SLAKTA, -ning. (mera tillf.) jfr -slakt. Att masslakta med en knattrande kulspruta. Siwertz JoDr. 220 (1928). —
(2) -SPEKTROGRAF. [efter eng. mass-spectrograph] fys. apparat konstruerad för upptagning av olika ämnens masspektra. 2NF 35: 1111 (1923). —
(2) -SPEKTRUM. [efter eng. masspectrum] fys. de spektrumliknande linjer som erhållas i en masspektrograf o. som utvisa massorna hos ett ämnes enskilda atomer. TMatFysKemi 1920—21, s. 179. —
(4) -SPRIDA, -ning. sprida (ngt) i massa (massor); i sht ss. vbalsbst. -ning. Broschyr avsedd för masspridning. VerdS 215: 43 (1918). —
(4) -TILLVÄRKA~020, -ning. jfr -produktion; i sht ss. vbalsbst. -ning. SocDem. 1900, nr 18, s. 2. Fabrikationen (i Förenta staterna är) i allmänhet baserad på masstillverkning av specialartiklar. Rönnholm EkonGeogr. 290 (1907). —
(4, 5) -UPPBÅD~02. [jfr fr. levée en masse] uppbåd av ett lands l. ett områdes hela vapenföra befolkning; äv. allmännare, om uppbåd i mycket stor skala. NF 10: 1071 (1886). SvRiksd. I. 4: 35 (1932). —
(4) -UPPTRÄDANDE~0200, n. uppträdande l. förekomst i stor mängd; särsk. i fråga om djur l. växter. Lundegård Stormf. 45 (1893). —
(6) -URVAL~02. (i fackspr.) i fråga om växtförädling: urval som företages för att få fram en viss önskad egenskap o. som sker så, att avkommorna av individerna i urvalsmaterialet sammanslås i en massa. UtsädT 1906, s. 72. —
-VED, se B. —
(4) -VIS, adv. o. adj. (mass- 1876 osv. masse- 1870, 1878)
I. adv.: i massa, i stora massor. Cavallin (1876). Massvis vältrade turkarne in över murarna. Grimberg VärldH 7: 223 (1936). särsk. (vard.) i substantivisk anv.
a) i uttr. massvis med l. av ngt. Hon läste massvis med romaner. Det var massvis av fel i boken. SvD(A) 1930, nr 351, s. 5. Östergren (1932).
b) [med anslutning till uttr. i massa] i uttr. i massvis, i stor mängd. Jag har träffat genier i massvis. Söderberg Gertr. 14 (1906).
II. (föga br.) adj.: som försiggår i massor l. som har avseeende på en massa individer. Rudin 1Evigh. 1: 305 (1870, 1878). Det massvisa utbildningssättets förkastlighet. KrigVAH 1888, s. 88. Hoppstjärtarna, som ådraga sig liflig uppmärksamhet genom sitt massvisa uppträdande. SvRike 2: 154 (1902). Östergren (1932). —
(5 b) -VÄLDE. förhållandet att den politiska makten vilar hos massorna. LfF 1888, s. 161. Det massvälde, vari revolutionen .. tycktes vilja utmynna. Almquist VärldH 7: 26 (1928). —
-VÄRKAN. särsk.
1) (i fackspr.) till 2: den värkan ngt utövar i sin egenskap av viss massa; särsk. kem. i uttr. massvärkans lag o. d., om den värkan ett ämnes koncentration (dvs. mängd per massenhet) utövar på den hastighet varmed en kemisk reaktion försiggår, ävensom på mängden av därvid reagerande o. bildade ämnen. PedT 1907, s. 113. Carell o. Edelstam 123 (1916). Starck Kemi 303 (1931).
2) konst. till 3, om förhållandet att ngt värkar gm sin massa. (Husets arkitektur) utmärker sig i synnerhet för sina rena linier och sin massverkan. Lundin NSthm 29 (1887).
3) mil. till 4, 5 om värkan som uppnås gm hopande av truppmassor l. hastig o. koncentrerad eldgivning. KrigVAH 1886, s. 33. Tingsten AnvTakt. 80 (1887). —
(2, 3, 4) -VÄRKNINGAR, pl. använt ss. pl. till -värkan. NF 8: 134 (1884). Starkt plastiska kolonnformer .. äro samlade .. till massverkningar i långa, flerdubbla rader. Strömbom EgyptK 154 (1928); jfr -värkan 2.
B (i allm. till 1 a β, i sht tekn.): MASSA-ARK. tekn. ark (se ark, sbst.2 b) av torkad trämassa. HbSkogstekn. 563 (1922). —
-AVKASTNING, se A. —
-BANA, r. l. f. bana (se bana, sbst.1 5 b) av (mer l. mindre torkad) trämassa. HbSkogstekn. 562 (1922). —
-FABRIK. (massa- 1910 osv. masse- 1932) trämassefabrik. —
(1 a) -FORMNING. (mass- 1825—1890. massa- 1904 osv.) metall. o. tekn. vid gjutning: användande av gjutformar av formmassa (se d. o. 1). JernkA 1825, 1: 282. —
(1 a β, γ) -KAR. (mass- 1894—1911. massa- 1884 osv.) tekn. behållare för pappers-, trä- l. betmassa. Ekerot SvIndVerk 10 (1884). SvSkog. 1135 (1928). —
-PRODUKTION.
2) skogsv. till 1 b α. Beståndens utvecklingsgång och massaproduktion. Kinman Guttenberg 85 (1890). Jfr A. —
(1 b α) -TABELL. skogsv. tabell för uträkning av ett träds l. en skogs fasta kubikmassa vid skogstaxering. Kinman Guttenberg 19 (1890). —
(1 b α) -TILLVÄXT~02 l. ~20. skogsv. ett träds l. ett skogsbestånds ökning i kubikmassa under viss tidsperiod. Kinman 58 (1890). —
-VED. (mass- 1896—1901. massa- 1900 osv.) skogsv. rundvirke avsett för tillvärkning av trämassa. SD(L) 1896, nr 377, s. 8.
C (vard. l. bygdemålsfärgat): (1) MASSE-FABRIK, se B. —
(1 a δ) -KRANS. (†) om kransformigt bakvärk av l. med viss finare massa? (mandelmassa?). Små Masse krantzar. HovförtärSthm 1660, Verif. 22. —
-VIS, se A.
Avledn.: MASSA, v., -ning.
1) tekn. till 1 a α: invändigt bekläda (ngt, t. ex. en bessemerskänk) med massa. JernkA 1863, s. 198. Därs. 1888, s. 380.
2) (numera bl. tillf.) till 3, 4: hopa (ngt) i massor; äv. refl.: hopa sig massvis; äv. bildl. Den tyngd som massar sig i klippan. Lenngren (SVS) 2: 390 (1797). Vid gynnsamma tillfällen, då der (dvs. i terrängavskärningen) synes massade trupper i större mängd, beskjutas de. Holmberg Artill. 4: 146 (1886).
Särsk. förb.: massa ihop. (tillf.) till massa, v. 2. Militäriskt sedt kan det aldrig vara fördelaktigt att massa ihop allt för många truppförband å ett ställe. SD(L) 1906, nr 299, s. 5. —
MASSERA, v.1 [jfr d. massere; efter fr. masser, hopa, samla, gruppera] (†) konst. till 3: gruppera (l. skissera) massorna i en bild. Scheutz Ritk. 207 (1832). Pfeiffer (1837). —
MASSIG, adj. (†)
1) till 3: som består av en kompakt massa, massformig. Massiga ogenomskinliga kroppar. Wikström ÅrsbVetA 1846—49, s. 749. Rothstein Byggn. 62 (1856).
2) till 4: som består av en stor massa; jättestor. I så massig skepnad / Som fabelns fordna vidunder. JGOxenstierna 4: 11 (1815; om satan).
Spoiler title
Spoiler content