SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1952  
PERIODICITET pær1iωd1isite4t l. pär1- l. per1- l. pe1-, l. 1d-, äv. 010104, r. l. f.; best. -en.
Etymologi
[jfr t. periodizität, eng. periodicity, fr. périodicité; till PERIODISK]
(i sht i fackspr.) egenskapen l. förhållandet att vara periodisk.
1) motsv. PERIODISK 1; särsk.: egenskapen l. förhållandet att förete en växling som utmärkes av perioder (se PERIOD 1); jfr RYTM. Norrskenets årliga periodicitet. ASScF II. 1: 299 (1842, 1847; i överskrift). SKN 1843, s. 102. Det är i allmänhet otillåtligt att på förhand anta en regelmässighet eller rent av en periodicitet i en ekonomisk vågrörelse. Cassel TeorSocEkon. 499 (1934). särsk. i fråga om framställning i tal l. skrift: mer l. mindre regelbunden växling mellan betonade o. obetonade delar av en sats l. ett sammanhang, varigm framställningen uppdelas i ungefär lika avsnitt; jfr RYTM; äv. om egenskapen hos en språklig framställning att vara uppdelad i avsnitt l. satser av ungefär lika längd. I versen .. har periodiciteten utvecklat sig till regelmässighet. Wrangel Dikten 144 (1912). Periodiciteten bör även vara utmärkande för satsbildningen (i annonsen). HandInd. 244 (1926).
2) motsv. PERIODISK 2: egenskapen l. förhållandet att återkomma med mer l. mindre regelbundna intervaller (förekomma under vissa tider, men icke under mellantiderna); ofta svårt att skilja från 1. Andersson (1857). 2NF 18: 131 (1912). (Jord-)Stötarna, som synas ha återkommit med en viss periodicitet, fortforo hela natten och voro starkast vid 3-tiden på morgonen. SvD(A) 1929, nr 23, s. 5. särsk.
b) patol. i fråga om sjukdom: egenskapen l. förhållandet att sjukdomssymtom uppträda under vissa tider, men icke under mellantiderna; jfr PERIODISK 2 b. I .. (kikhosta) iagttager (man) mera periodicitet, än vid catarrher i allmänhet. TLäk. 1834, s. 459. Svartz MatsmältnSj. 47 (1932).
c) i fråga om publikation: egenskapen att utgivas ss. tidning l. tidskrift i nummerföljd l. på bestämda tider; jfr PERIODISK 2 c. Vissa maximiavgifter (bestämdes) för tidningar av viss periodicitet och viss storlek. SvPostv. 179 (1924). OoB 1931, s. 1.
d) (i fackspr.) i fråga om lagstiftande församling o. d.: egenskapen l. förhållandet att sammankomma med bestämda tidsmellanrum. Vid riksdagen i Orléans (1560) fordrades, å tredje ståndets sida, riksdagarnes periodicitet. Bolin Statsl. 1: 311 (1870). SvRiksd. I. 3: 169 (1933).
Ssg: (1, 2) PERIODICITETS-FENOMEN. (i fackspr.) NordT 1924, s. 523.
Spoiler title
Spoiler content