publicerad: 1952
PERISTYL pær1isty4l l. pär1- l. per1- l. pe1-, förr äv. PERISTIL (- -i´l Dalin), r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(pere- 1821. peri- 1723 osv. pyri- c. 1780. -stil(e) 1723—1891. -styl (-yle) 1799 osv.)
i sht byggn. o. konst.
1) pelargång l. rad av kolonner som omger gård l. rum inuti byggnad; äv. om pelargång l. rad av kolonner som utvändigt omger byggnad l. är placerad framför en sida l. vissa sidor av byggnaden; vanl. om utrymmet mellan pelarna o. byggnadens vägg; förr äv. om själva pelarna; jfr GALLERI, sbst.1 1, KOLONNAD, PELAR-GÅNG, PORTIK. König Mec. 69 (1752; om fristående kolonner). 16 dels granit dels canelerade hvite Marmor Collonner .. formera pyristile på 3ne sidor (av kyrkan). Palmstedt Res. 105 (c. 1780). Peristil .. (dvs.) en mängd kolonner som stå i rät linje. Sturtzenbecher (1805). Gästerna sitta en trappa upp och kunna från den öppna peristylen följa spelets gång. Linder Resa 195 (1919; i spelhus i Macao). TurÅ 1938, s. 112.
2) inuti byggnad: gård l. rum som omges av kolonner l. av en pelargång; särsk. i fråga om forntidens grekiska o. romerska boningshus; förr äv. om byggnad vars inre utgör ett dylikt rum. Ehrenadler Tel. 143 (1723; om byggnad). (Till de äldre delarna av boningshusen i Italien lades) en grekisk peristyl och mot densamma utmynnande rum och salar. Hahr ArkitH 111 (1902). Kjellberg GrekRomK 219 (1932).
Spoiler title
Spoiler content