SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1952  
PERPETUELL pær1petɯäl4 l. pär1-, l. 0104, adj.; adv. -T.
Ordformer
(förr äv. -el)
Etymologi
[jfr eng. perpetual; av fr. perpétuel (jfr lat. perpetualis, allmängiltig); ytterst till lat. perpetuus, fortlöpande, oavbruten, sammanhängande m. m., till per (se PER, prep.) o. petere, gå l. fara (ngnstädes), söka m. m. (se PETITION)]
(nästan bl. med prägel av fackspr.) (be)ständig, oavbruten, aldrig upphörande; evig; äv.: som fungerar l. gäller ständigt; ss. adv. särsk.: för all framtid. RP 1: 184 (1629). Blefwe Sahlbergs Grufwor .. Anno 1682 samtel. Bergslagen til et perpetuelt .. bruk .. updragne. HC11H 12: 11 (1697). At skattläggningarne .. för perpetuelle ansedde blifva. LandtmFörordn. 56 (1725). Den der hufvudvärken .. måtte väl ej vara perpetuell. Tegnér (WB) 1: 339 (1805). Jakob Nielsen blef .. dömd till perpetuell afsättning. Cavallin Herdam. 2: 275 (1855). Rättigheten att genom testamente perpetuellt förfoga över sin kvarlåtenskap. Hernberg Rättsh. 68 (1922). Perpetuella fideikommiss. Minnesskr1734Lag 1: 228 (1934). särsk.
a) i uttr. perpetuellt arrende o. d., arrende på obegränsad tid. RARP 16: 345 (1697). 2RARP 3: 137 (1723). BtRiksdP 1902, I. 1: nr 74, s. 3.
b) i sht bankv. i uttr. perpetuell ränta, ränta som ständigt utgår med samma belopp o. utan att kapitalet amorteras i på förhand fastställd omfattning. Jungberg (1873). SvBanklex. (1942).
c) (†) dels om bägare som ger medicinska egenskaper åt sitt innehåll, dels om avföringspiller: som kan användas obegränsat antal ggr utan att förlora sin värkan. Triewald Förel. 1: 21 (1728, 1735).
d) (†) perpetuellt linfrö, sannol. om ett slags linfrö som utgavs för att vara särskilt lagringsdugligt l. dyl. DA 1793, nr 10, s. 3.
e) (†) om innehavare av viss syssla l. dyl.: ständig. 2RARP 16: 306 (1747). Dessa .. Styresmän varda hvarje år ombytte el:r bibehållne efter .. Votering, utom den Ämbetsman, som kommer at förvalta Bibliothéquet, hvilken blifver perpetuel. FoU 17: 274 (1786). Anm. Den nylat. förb. perpetuum mobile användes i sv. ss. stående benämning på en tänkt maskin l. dyl., som sedan den satts i gång kan fungera i evighet utan ny energitillförsel, evighetsmaskin. Förbindelsen förekommer äv. i oeg. o. bildl. anv. Genus är i regel neutrum, ngn gg äv. realgenus, gm anslutning till maskin. 2Saml. 1: 33 (1713; bildl.; n.). (Tiberius) hade .. ryggat för sitt systems tillämpning; men .. sedan det väl kommit rätt i gång, rör det sig af sig sjelf, ett sataniskt perpetuum mobile. Rydberg RomD 31 (1877). Att vetenskapsmännen .. enats om omöjligheten att göra ett perpetuum mobile. NoK 4: 158 (1921). NysvSt. 1936, s. 227 (1929; r.). jfr: (Thorilds) perpetuum-mobile-natur. Fåhræus Thorild 64 (1888).
Ssgr: PERPETUELL-BILJETT. (†) sannol. om (teater)biljett som berättigade till inträde vid alla föreställningar (under en säsong). GT 1788, nr 145, s. 4.
-UR, n. (förr) Perpetuelluren, som uppdrogos genom skakning eller kroppens rörelser under gåendet. 2UB 6: 469 (1904).
Spoiler title
Spoiler content