SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1952  
PERSISTENT -stän4t, adj.
Ordformer
(-stant 1847. -stent 1815 osv.)
Etymologi
[jfr t. o. eng. persistent, fr. persistant; till PERSISTERA]
(med prägel av fackspr.) livskraftig, (i)härdig, bestående, beständig; särsk. paleont. i uttr. persistent(a) typ(er), om sådana djur- o. växtformer som utan större förändring kvarlevat under ett flertal geologiska perioder. VetAH 1815, s. 122. Variabla typer (övergå) till persistenta: deras ombildningsförmåga aftar. 2NF 35: 342 (1923).
Spoiler title
Spoiler content