SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1952  
PES pe4s l. PESE pe3se2, r. l. m. resp. (om person) m. l. (om djur) m. l. r.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(pes (-ee-, -sz) 1589 (: oxepeesz) osv. pese 1796 osv. pesen, sg. best. 1672 osv.)
Etymologi
[sv. dial. pes, pese, peis; jfr d. pes, liten tunn person m. m., nor. peis, mlt. pese, holl. pees, ävensom (diminutivbildningarna) lt. pesel, eng. pizzle; jfr äv. sv. dial. pest, penis m. m.; till en germ. stam med bet.: ngt avlångt o. smalt l. dyl.]
Arvidi 59 (1651; utan angiven bet.).
1) (numera bl. bygdemålsfärgat i vissa trakter) penis, företrädesvis hos större djur (särsk. tjur). Man tager den förborgade Lemmen, eller rätt vthsagdt, Pesen aff en enletta eller enhårigh TiuurOxe. Utterman Ertmann C 2 a (1672). ArkNorrlHembygdsf. 1922, s. 27 (c. 1830). TySvOrdb. 1770 (1932). — jfr HJORT-, OXE-, TJUR-, VAL-PES(E).
2) (†) zool. tagghuding av släktet Holothuria Lin., havsgurka, sjögurka, sjökorv. Linné MusReg. 93 (1754). Dalin (1855). — jfr HAVS-PESE.
3) (†) paleont. belemnit (se d. o. 1); ortoceratit; jfr LO-STEN, TORDÖN-KIL, VÄTTE-LJUS. Kalm VgBah. 26 (1746). VetAH 1796, s. 75.
4) om växt; i ssgn MUNKE-PES.
5) (†) om älgtjur. Strindberg Skärk. 111 (1888).
6) om person.
a) (†) om gatpojke. Aldén Hemma 86 (1927).
b) i ssgn KULL-PESE.
Spoiler title
Spoiler content