SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1953  
PIASSAVA pi1asa4va l. —32, äv. PIASSABA -sa4ba osv., r. l. f.; best. -an; förr äv. PIASSAVE, sbst.
Ordformer
(pias- 18551936. piass- 1865 osv. piaz- 18551866. -aba 18551934. -ava 1866 osv. -ave 18761931)
Etymologi
[jfr t. piassava, eng. piassaba, piassava; av portug. piassaba, piassava; urspr. från ett brasilianskt infödingsspr.]
handel. ett slags växtfiber. Åstrand (1855). Piassáva .. (dvs.) handelsbenämning på flät-, bind- och spånadsmaterial, som erhålles .. (bl. a.) genom att avskära .. de på vissa palmarters stammar kvarsittande fibrerna efter förmultnade blad. SvUppslB (1934). Simmons Jönsson 555 (1935).
Ssgr: PIASSAVA-BORST. HufvudkatalSonesson 1920, 7: 118.
-FIBER. ofta koll. Jönsson Gagnv. 44 (1910).
-PALM. bot. benämning på vissa palmer av vilka piassava erhålles; i sht dels om Leopoldinia piassaba Wallace, dels om Attalea funifera Mart. LfF 1865, s. 139.
-ROT. ss. ämnesnamn, om piassava av rottågor o. d. KatalÅhlénHolm 37: 152 (1916).
-TROSS. Melin AmazUrskog. 82 (1929).
-VALS; pl. -ar. med borst av piassava. Piassavavalsar till inre rengöring af ler-, cement- och järnrör. 2NF (1914).
Spoiler title
Spoiler content