PIETISTISK -is4tisk, adj.; adv. -T.
som har avseende på l. sammanhänger med l. utmärker pietismen l. pietisterna; pietist-; äv.: läsar-. SvKyrkH 5: 283 (i handl. fr. 1719). Pietistiska skriffter. Swedberg Lefv. 115 (1729). K. O. Rosenius (blev på 1830-talet) ledaren för en mäktig pietistisk rörelse. SvH IX. 2: 136 (1909). TurÅ 1943, s. 55. — särsk. (†) utpräglat nedsättande; särsk.: (på pietisters sätt) fromlande l. svärmande l. skenhelig l. irrlärig. På ett Pietistiskt och Fanatiskt sätt. Humble Novator 17 (1728). Lindfors (1824).
