SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1953  
PIGETT pigät4, f.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[till PIGA, med avledningsändelsen -ett (fr. -ette; jfr GRISETT, sbst.1, MIDINETT)]
(starkt vard.; skämts.; numera föga br.) = PIGA 3. John ringde på dörren, en pigett öppnade. Seynes LågLängt. 21 (1921). Norling Mänskl. 233 (1930).
Spoiler title
Spoiler content