publicerad: 1953
PIRKUM l. PERIKUM l. PERK, sbst.2, l. PIRK, sbst.3, l. PIRKEN (pi`rken Weste, pi´rrk´n Dalin), r. l. m.
Ordformer
(perikum 1910—1927. perk 1892. pirk 1858—1873. pirken 1751—1855. pirkum 1806—1895)
Etymologi
[sv. dial. pirkum, perkum, pirk, pirken, perken m. m. (jfr sv. dial. pirrekon, hirkenpirk); jfr äv. lt. pirikum, pilikum, perikum; ombildn. av HYPERIKUM]
(†) växten Hypericum perforatum Lin., johannesört; i sht ss. efterled i ssgr äv. om andra arter av släktet Hypericum. Linné Fl. nr 680 (1755; fr. Skåne). Weste (1807). SDS 1910, nr 204, s. 6. — jfr RAND-, SKÖN-PIRK, ävensom JORD-PIRK l. -PIRKEN.
Ssgr (†): A: PIRKUM- l. PERIKUM- l. PIRK- l. PIRKEN-ARTAD, p. adj. (pirk-) bot. i pl., om växterna av familjen Hypericaceæ (Hypericineæ). Nyman HbBot. 309 (1858). —
-BALSAM. (pirkum-) Pirkumbalsam (= starkt bränvin, som fått ”draga” på .. (johannesörtens) blomknoppar). Nyman VäxtNatH 1: 373 (1867). —
-BRÄNNVIN. (perikum- 1910. pirkena- 1751) Pirkena-Brännevin kallades (i Göinge) det bränvinet, som Bönderna färgadt rödt med blommorna af Hypericum. Linné Sk. 406 (1751). SDS 1910, nr 204, s. 6. —
-OLJA, r. l. f. (perikum- 1927. pirkum- 1867) Pirkumolja (= med blomknopparne (av johannesörten) under några dagar upphettad bomolja). Nyman VäxtNatH 1: 373 (1867). Kjellin 463 (1927). —
B: PIRKENA-BRÄNNVIN, se A.
Spoiler title
Spoiler content