SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1953  
PITSCHAFT pitʃaf4t, äv. pit4~ʃaf1t, äv. PETSCHAFT pet- l. pät-, resp. 4~1, n.; best. -et; pl. = ((†) -er G1R 27: 157 (1557), Lundell (1893)); förr äv. PITSCHER, n.; best. -et; pl. = l. -er (Polyfem I. 35—36: 3 (1810)) l. (enst.) -e (DiplNorveg. 13: 653 (1532)).
Ordformer
(petschaft (-fft) 1540—1934. pischapt 1665. piskaft 1866. pitschaft (-tch-, -fft) 1664 osv. pitskaft (-ttsk-, -fft) 1669—1809. — petscher 1731—1847. petser (-tts-) 1667—1808. petsor 1756. petzir (-ier) 1547—1661. pisseer 1618. pitscher (-tt-, -sker) 1668—1914. pitschier (piet-) 1667—1810. pitschierdt 1659 (: pitschierdtz, gen. pl.). pitser (-tts-, -cer, -ær) 1570—1807. pitzir 1669. pytzer 1532 (: pytzere, pl.))
Etymologi
[jfr mlt. pitzeer, mht. petschat, betschat, pitschier m. m., ä. t. petschier, pitschier m. m., t. petschaft; av slaviskt urspr.; jfr tjeck. pečet, lillry., bulg. o. serb. pečat, ry. pečatõ. — Jfr PITSCHERA]
1) (numera bl. ålderdoml. l. bygdemålsfärgat, mindre br.) (graverad) sigillstamp, signet; särsk. om signet i en fingerring l. en urkedja o. d. Er samme breff beseglett met for(skriv)ne iiij godemends indzegle oc pytzere. DiplNorveg. 13: 653 (1532); jfr 2. (Vi) trycke .. vort stadz insegel medh vore egne petzir. RA I. 1: 553 (1547). 1 Guldh-Kiedh medh N: och H på Petzerett. BoupptSthm 1672, s. 14 b (1670). Silfver-Fickur .. med vidhängande .. förgyldt Pitschaft. DA 1808, nr 2, s. 4. RedNordM 1921, s. 27 (om ä. förh.). jfr: Pitschaft, pitsker och Sigill äro vid de flesta tilfällen Synonymer; men i vissa fall, då frågan är om hela corpsers, och styrande personers, säger man Sigill .. (t. ex.) Konungens Sigill. Collegiernas Sigiller. Stadens Sigill. Sjöberg FörslSAOB (1815). — jfr KARNEOL-, SILVER-PITSCHAFT m. fl.
2) (†) sigill av lack, vax l. dyl.; jfr INSEGEL 1. G1R 13: 68 (1540). Till dess större wisso .. låter iagh hängia mitt pittskafft här nedhan före. NoraskogArk. 5: 221 (1670). At han .. vid sin bortresa, satt Pitcer för dorren. VRP 19/6 1736. Kempe FabritiiL 32 (1762).
Ssgr: A (numera bl. ålderdom. l. bygdemålsfärgat, mindre br.): (1) PITSCHAFT-, äv. PITSCHAFTS-RING. (-schaft- 1824. -schafts- 1828. -scher- 1642—1889. -schers- 1731—1749) [jfr mlt. pitzeerrink, ä. t. petschierring, t. petschaftring] signetring. ArvskifteSthm 15/12 1642. Pitscher Ring om en Ducat Stucken i Agath. BoupptVäxjö 1779. Björkman (1889). —
(1) -STEN. (-schaft- 1824. -scher- 1668—1824) graverad (ädel)sten bildande den del av en sigillstamp l. signetring l. dyl. varmed avtrycken göras; äv. om lös sten avsedd för dylikt ändamål. BoupptSthm 1668, s. 732. Lindfors (1824). —
(1) -STICKARE. (-schaft- 1767—1847. -scher- 1671—1914. -schers- 1740—1767)
1) (ngn gg om ä. förh.) sigillgravör. ConsAcAboP 4: 4 (1671). Pitser-Stickare (äro i Sthm) .. 6. Rüdling 357 (1731). Topelius Dagb. 1: 69 (1833). 2NF (1914).
2) (†) Pitskerstickare .. Skämtvis, om någon mycket fin och sipp man. Sjöberg FörslSAOB (1815).
B (†): (1, 2) PITSCHER- l. PITSCHERS-DEVIS. (-scher-) devis ingraverad i sigill. Farbror fredriks Pittskjer-divis Festina lente. CAEhrensvärd Brev 2: 284 (1799). —
(1) -GRAVYR. (-scher-) sigillgravyr. JournLTh. 1813, nr 89, s. 1. —
(1) -GULDRING. (-scher-) signetring av guld. BoupptSthm 1683, s. 495 b. Därs. 1689, s. 107 b. —
-RING, -STEN, -STICKARE, se A. —
(1) -STICKNING. (-scher- 1750. -schers- 1782) sigillgravering. ASScF 6: 149 (1750). PH 12: 318 (1782). —
(1) -STOCK. (-scher-) ihålig cylinder vari en sigillstamp anbringades vid gravering. BoupptSthm 1688, s. 207 b. —
(1, 2) -STÄMPEL. (-scher-) sigillstamp. BoupptSthm 1685, s. 21 a (1678).
Spoiler title
Spoiler content