publicerad: 1953
PLACENTAL plas1enta4l l. (i sht ss. ssgsförled) PLACENTAR -a4r, adj.
Ordformer
(-al 1832 osv. -ar 1849 osv.)
Etymologi
[jfr t. plazental, eng. placental, placentary, fr. placentaire; av nylat. placentalis resp. placentarius, till lat. placenta (se PLACENTA)]
1) anat., zool. som har avseende på l. hör till l. på annat sätt har samband med placentan (moderkakan). Placentala veck. Sundevall ÅrsbVetA 1840—42, s. 285. 2NF (1914).
Ssgr: (1) PLACENTAL- l. PLACENTAR-CIRKULATION. med. blodets cirkulation i embryot o. placentan. Hygiea 1849, s. 286. —
(1) -INFEKTION. med. infektion som från modern överföres till fostret gm placentan. Wernstedt (1951). —
(1) -VÄVNAD. anat. Skär man igenom placentarvävnaden .. (där blodkoaglen ha tryckt) är den mera kompakt än vanligt och liknar .. lungvävnaden vid croupös pneumoni. Essen-Möller FörelObstetr. 160 (1916).
Spoiler title
Spoiler content