SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1953  
PLANA, f.; best. -an; äv. PLAN?, sbst.2, anträffat bl. i pl. planer.
Etymologi
[efter t. plane, stycke grov vävnad, ombildning av ä. t. plan, plahen, sidoform till mht. o. t. blahe; möjl. besläktat med BLÅR o. BLÖJA, sbst. — Jfr PLÅNA, sbst.2, PLÅNARE]
(†) vaskduk som på vissa planhärdar täckte härdens brädbotten; möjl. äv. om planhärd (med dylik vaskduk). Spegel GW 137 (1685). Vid Tyska bergverken, i synnerhet där tennmalmer vaskas, brukas desse dukar, eller planer, exprès väfde af mycket groft garn, som spinnes af upredde gamla gruflinor. Rinman 1: 453 (1788).
Ssgr: PLAN-DUK. (†) Listen för plandukarne. Rinman 2: 275 (1789; i beskrivning av planhärd).
-HÄRD, se d. o.
Spoiler title
Spoiler content