SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1953  
PLUSKIG plus3kig2, adj. -are.
Etymologi
[ljudmålande; jfr PLUFSIG, PLUSSIG]
(i vissa trakter, vard.) plussig. SD(L) 1896, nr 101, s. 6. Pluskiga matronor. Blomberg Landsv. 21 (1927).
Spoiler title
Spoiler content