PLYSA ply3sa2, v. -ade (PH 5: 3507(1753: plysat, p. pf. n. sg.), LoW(1911)) l. -er, -te, -t, -t (Salander Gårdzf. 247(1758: plyste, p. pf. pl.), Linder Regl. 136(1886)). vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (se avledn.).
Etymologi
[jfr d. plysse; av lt. plusen, plüsen l. holl. pluizen; av omstritt urspr.]
textil.
1) uppluckra (fibermaterial) o. befria det från föroreningar, främmande partiklar o. d.; numera vanl.: behandla (fibermaterial) med plysmaskin. Kjellberg Ull 730(i handl. fr. 1748). Blifwer Silket ej behörigen plysat, rensat (osv.). PH 5: 3507(1753). HantvB I. 8. 1: 242(1939). jfr SVETT-,TORR-PLYSNING.
2) plocka bort eventuellt förekommande lösa fiberklumpar, föroreningar o. d. från (väv); äv. med inbegrepp av ”blädning”; jfr NOPPA, v.2 Eftermiddagen plysade och putsade jag min .. klädesväf. Reenstierna Årstadagb. 1: 430(1810). Kjellberg Ull 405(1943).
(2) -HÅL, n. (†) hål i väv, uppkommet vid plysning. Rothof 125(1762). —
(1) -MASKIN. maskin som användes i yllefabriker för att uppluckra fibermaterialet, rensa det från eventuellt förekommande föroreningar o. främmande partiklar samt blanda olika fibermaterial (stundom äv. inblanda spinnolja). EconA 1807, mars s. 14.Kjellberg Ull 531(1943; med bild). —
(2) -SAX. pincettliknande redskap (två pincetter med olika form) som användes för att borttaga lösa fiberklumpar o. d. från väv. AB 1845, nr 178, s. 1.—
Avledn. (textil.): PLYSARE, m. till 1: man som utför plysningsarbete; numera i allm. om man som arbetar vid plysmaskin. SLorS 12: 34(1896). Kjellberg Ull 361(1943). —
PLYSERSKA, f. kvinna som utför plysningsarbete. LoW(1889).
