SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1953  
PLÄTTA plät3a2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[jfr ä. d. plette (i bet. 1); av t. plätten, till platt (se PLATT, adj.)]
1) tekn. göra (ngt) platt (gm utsmidning l. utvalsning), utvalsa l. utsmida l. laminera (särsk. metalltråd). Rinman JärnH 332 (1782). Plättning af tråd. Almroth Karmarsch 180 (1838). TySvOrdb. 1803 (1932).
2) (†) (slät)stryka (ngt). (Tant Chloe) plättade och strök flitigt hvarje veck och skrynka (på skjortorna). Callerholm Stowe 112 (1852).
Ssg: (1) PLÄTT-VÄRK, sbst.1 (sbst.2 se plätta, v.3 ssgr), n. [jfr t. plättwerk] tekn. valsvärk för plättning av metalltråd. Eneberg Karmarsch 2: 489 (1861). TySvOrdb. 1804 (1932).
Spoiler title
Spoiler content