publicerad: 1953
PLÄTTA, v.3 -ade. vbalsbst. -ARE (se avledn.).
Etymologi
(†) plätera; särsk. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. Plättadt Arbete. Rinman 1: 74 (1788). Nemnich Waarenlex. 101 (1797).
Avledn.: PLÄTTARE, m.||ig. (†) pläterare; i ssgrna guld-, silver-plättare (Guld- och Silfver-Plättaren Lars Ekman. PT 1791, nr 22, s. 4).
Spoiler title
Spoiler content