SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1953  
PODIUM 4dium, n.; best. -iet; pl. -ier.
Etymologi
[jfr dan. o. t. podium; av lat. podium, av gr. πόδιον, liten fot, fot på vas, diminutivbildning till πούς (gen. ποδός), fot (se FOT). — Jfr ANTIPOD, DIPODI, PIEDESTAL, PODAGER m. fl.]
1) (om förh. i antiken) låg o. bred förhöjning kring scenen i en romersk l. grekisk amfiteater l. vid arenan i en romersk l. grekisk cirkus, varpå de förnämsta sittplatserna funnos. NF (1888). SvUppslB (1934).
2) allmännare: estrad l. upphöjning vid vägg i en sal l. teatersalong o. d., varpå de uppträdande stå l. sitta; äv. om (flyttbar, stundom trapplik) estrad l. avsats på golv l. utomhus till talare l. konstnärligt uppträdande l. för konstnärs modell o. d.; stundom: scen. NF (1888). Titta på henne! uppmanade han som om jag varit en modell på podium i en målarstudio. Stiernstedt Mitt 2: 218 (1930). De flyttbara podierna (i en samlingssal) förvaras under det fasta podiet, som har luckor på framsidan. Form 1945, s. 101. särsk.
a) mus. upphöjning på vilken orgelbänk o. pedal äro placerade. Hennerberg (o. Norlind) 1: 2 (1912).
b) (större l. mindre) parallellepipedisk l. cylindrisk l. halvmånformad o. d. ställning varpå varor kunna anbringas i skyltfönster o. d. HandHantv. Hand. 3: 104 (1934). Form 1940, s. 50.
c) (i fackspr.) avsats l. upphöjning som bildar undre partiet av bord l. bänk o. d. Adler Meyer 476 (1894). Rummet mellan ramslåarna (på vissa bord) är inbyggt till ett slags podium, som ibland användes som förvaringsrum med lock. Erixon Möbl. 2: XVI (1926).
Ssgr (till 2): A: PODIE-TÄMPEL. (tillf.) tämpel som är placerat på en uppbyggd upphöjning l. avsats. Kjellberg GrekRomK 253 (1932).
B: PODIUM-PLANKA. (tillf.) planka i podium. Berg Akust. 6 (1921).
Spoiler title
Spoiler content