publicerad: 1953
POLEMIT, n.; pl. (om olika slag av tyget i fråga) = (Synnerberg (1815)) l. -er (Stiernman Com. 6: 528 (1718)).
Ordformer
(pol- 1659—1757. pola- 1815—1855. pole- 1655—1855. poll- (påll-) 1668—1693. polle- 1663—1678. polo- 1668—1669. poly- 1668. pul- 1734, 1757. pule- 1675. pull- 1669—1724. pål- 1658—1674. -met 1669—1757. -mett 1724—1757. -mijtt 1667. -mit (-iet, -ijt) 1655—1845. -mits 1855. -mitt 1659—1718)
Etymologi
[jfr lt. polmiit, holl. polemiet, t. polimit, polemit; av ffr. polimite, (klädesplagg av) brokigt tyg (varav äv. ä. eng. adj. polymite, polimite, vävd av många olika l. olikfärgade trådar, brokig); av lat. polymitum, brokigt tyg, eg. n. sg. av adj. polymitus, vävd av många trådar, av gr. πολύμιτος, eg.: som är vävd med många skaft, av πολυ- (se POLY-) o. μίτος, tråd, solv; se VSylwan i Rig 1923, s. 66]
(†) om ett (vitt, färgat, randigt, melerat l. mönstrat) tyg med varp av kamelhår l. gethår o. inslag av fårull; äv. om tyg av enbart ett av de nämnda materialen l. av fårull blandad med lingarn; jfr KAMLOTT. BoupptSthm 3/8 1655. Ullet Polemit. Stiernman Com. 3: 624 (1667). 16 al(nar) Blemmerat Polemit. KlädkamRSthm 1674, s. 173. Så läät jagh giöra migh een kåfft af 6 alner något groft polemit. Bolinus Dagb. 84 (1683). Åstrand (1855). — jfr KASTOR-POLEMIT.
-VANTE. BoupptSthm 14/12 1667.
Spoiler title
Spoiler content