SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1953  
PORTIK pωrti4k l. porti4k (pårrti´k Dalin), r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er. Anm. I ä. tid användes äv. den lat. formen porticus. 3SthmTb. 1: 262 (1594). Stiernstolpe Arndt 2: 167 (1807).
Ordformer
(-ik (-ic, -ique, -iqve) 1670 osv.)
Etymologi
[av fr. portique; av lat. porticus, pelargång, till porta (se PORT, sbst.1)]
pelargång; pelarhall; särsk.: täckt förhall framför byggnad med pelarrad i st. f. främre vägg. 1639 9 Nov. (beslöts i konsistorium att) gambla Academien skall byggias att en portic blir der under. Rudbeck Bref 60 (1670). I hvilka byggnader det än vara må, få pelare endast användas för att bilda Portiker eller Gallerier. Stål Byggn. 2: 54 (1834). Fatab. 1947, s. 41. — särsk. i mer l. mindre bildl. anv.; jfr PORTAL 2. Det underbara poem, som bildar portiken till Nya dikter (av Levertin). 3SAH LIV. 2: 178 (1943). särsk.
a) [jfr motsv. anv. i lat.; efter gr. στοὰ ποικίλη, den brokiga portiken, den plats där Zenon, grundaren av den stoiska filosofskolan, brukade undervisa] (enst.) den stoiska filosofien l. filosofskolan. Stagnelius (SVS) 2: 333 (1821).
b) (knappast br.) port (se PORT, sbst.1 3 e). Wirsén Ton. 137 (1893).
Ssgr: PORTIK-ARTAD, p. adj. Portikartade öfverbyggnader öfver gatan. Sthm 2: 54 (1897).
-GÅRD. portikomgiven gård. Östberg ArkAnt. 209 (1928).
-OMGIVEN~020, p. adj. 2NF 23: 677 (1915).
-TRÄDGÅRD~02 l. ~20. trädgård vars ena sida utgöres av portik. Schnitler TrädgKonstH 11 (1917).
Spoiler title
Spoiler content