publicerad: 1953
PORTFÖLJ portföl4j, äv. pωrt- (pårrtfö´llj Dalin), r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(portefeuill- 1859 (: Portefeuill-böcker). portefeuille (porte feuille) 1771—1904. portfeuille 1758—1858. portfölj 1788 osv. portfölje 1773. portföljer, pl. 1773 osv.)
Etymologi
[av fr. portefeuille, av porter, bära (se PORTERA), o. feuille, blad (se FÖLJETONG). — Jfr PORTEPÉ, PORTMONNÄ, PORTSCHÄS]
1) förvaringsfodral för papper l. dokument o. d.; dokumentväska, brevväska; numera i sht: (ofta med lås försedd) väska av läder l. papp o. d. för förvaring l. transport av böcker l. dokument l. grafik o. d.; äv.: (i dylik väska förvarad) samling av ritningar l. grafik o. d. PT 1758, nr 12, s. 4. Medföljande portfölj af Thorildiana anförtroddes mig för många år sedan af .. Ulmgren. EGGeijer (1841) i 2Saml. 9: 83. Neschers porträttsamling .. (innehållande) 5,300 svenska porträtter .. uti 21 portföljer. Hellberg Samtida 6: 206 (1871). SvD(B) 1943, nr 96, s. 3. — jfr LÄDER-, RES-, SKRIV-PORTFÖLJ m. fl. — särsk.
a) (†) plånbok. Berzelius Brev 8: 33 (1812). En ung vacker karl .. genomögnade sin perlbesådda portfölj (det modernaste namnet på plånbok). JJolin (1843) i Jolin 18. Ekbohrn (1904).
b) bankv. o. handel. i utvidgad anv., ss. sammanfattande benämning på banks l. annat företags totala innehav av aktier l. andra värdepapper o. d. Bergstedt Clément PolEkon. 42 (1868). Leander TidnHand. 98 (1926). jfr VÄXEL-PORTFÖLJ m. fl.
c) (†) i utvidgad anv., om l. ss. namn på bok l. tidskrift innehållande samlingar av kortare notiser l. berättelser o. d. Porte-feuille för Historiska Teckningar. Löwstädt o. Hammarsköld (1823—24; tidskriftstitel). Mycket gifves .. som man ogerna skrifver i våra dagar, då en lapp så lätteligen kan komma ut i någon ”Portfölj” eller i Aftonbladet. 3SAH XLVIII. 2: 209 (1842). Portföljen. Nytt .. skillings-magasin för nytta och nöje. (1850; tidskriftstitel).
2) [jfr t. o. fr. portefeuille, eng. portfolio, statsrådsämbete] eg. om den portfölj (i bet. 1) vari statsråd medför handlingar till konselj; i sht bildl., om statsrådsämbete l. ministerbefattning som är knutet (knuten) till ett departement; äv. om departementet; numera företrädesvis i uttr. minister utan portfölj, om konsultativt statsråd. AB 1830, nr 1, s. 4. Villemains maka blef vansinnig då hennes man första gången var Minister och förlorade sin portfölj. SKN 1845, s. 15. Äfven inom andra lagstiftningsområden voro departementschefernas portföljer i det närmaste tomma. 3SAH 12: 51 (1897). NordT 1920, s. 383. — jfr CIVIL-, CIVILMINISTER-, MINISTER-, UTRIKES-PORTFÖLJ. — särsk. (†) i utvidgad anv.: statssekreterarbefattning. Heurlin .. skulle tills vidare emottaga Portföljen, på förordnande (såsom statssekreterare för ecklesiastikärenden). Tegnér (WB) 8: 551 (1838). Ahnfelt HofvLif 2: 165 (1880).
(2) -CHEF. (†) departementschef, statsråd. Hellberg Samtida 9: 200 (1873). NF 3: 386 (1879; om finska förh.). —
-FABRIK. fabrik för tillvärkning av läderportföljer (o. andra finare skinn- l. lädervaror). UB 6: 524 (1875). AdrKalSthm 1940, s. 471. —
-KONST. koll., om konstvärk, i sht grafik, som försäljas l. förvaras i portfölj. SvD(A) 1931, nr 276, s. 8. —
-MAKARE. (numera bl. tillf.) person som förfärdigar portföljvaror. AdrKalSthm 1861, 1: 296. SvD(A) 1921, nr 161, s. 9.
-MAKERI~002, äv. 01004. fabrikation av portföljvaror; äv. konkretare, om fabrik för dylika varor. Lundquist Konstn. 14 (1890). KatalIndUtstSthm 1897, s. 84. —
-VARA, r. l. f. nästan bl. i pl., om (läder)varor (t. ex. portföljer, plånböcker o. d.) som användas för förvaring av mindre föremål, i sht dokument l. andra papper. Auerbach (1913).
Spoiler title
Spoiler content