SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1953  
PORTUGISISK por1tugi4sisk l. -tɯ-, ngn gg -ji4sisk (portugi´sisk Weste), förr äv. PORTUGISK, adj.; adv. -T.
Ordformer
(porto- 1731. portu- (porthu-) 1641 osv. -gesisk (-isch) 1641c. 1700. -gesk c. 1700. -geusisk 1649. -giesesk 1643. -gisisk (-esk, -isch) 1641 osv. -gisk (-gisch, -gijsk) 16501731)
Etymologi
[liksom dan. portugisisk av t. portugiesisch, till portugiese (se PORTUGIS)]
1) som tillhör l. härstammar från l. har avseende på Portugal l. dess invånare; som är skriven osv. på l. tillhör l. utmärker Portugals språk; äv.: som är karakteristisk för Portugal l. portugiserna. RP 8: 611 (1641). Portugeska och Maleyska språket. Isogæus Segersk. 1290 (c. 1700). Et Portugisiskt Factorie var det första Europeiska Nybygge vid denna ryktbara flod (dvs. Gambia). Ödmann MPark 24 (1800). Portugisisk grammatica. Carlberg (1826; boktitel). Kjellin Madeira 64 (1948). — särsk. i uttr. som äro namn på ngt, särsk. djur l. växter l. alster o. d., som förekommer i l. kommer från l. är utmärkande för Portugal. HovförtärSthm 1642—45, s. 50. Turkiska, Portugisiska och Svenska Bönor. SvT 1852, nr 27, s. 4. Den portugisiska nordan(vinden). GHT 1905, nr 209 B, s. 4. särsk.
a) portugisisk lök, (bl. a. i Portugal odlad) form av Allium cepa Lin., utmärkt av betydande storlek o. gul färg; gul lök. Lundberg SvFröSaml. 22 (1775).
b) [jfr fr. rouge de Portugal] (föga br.) portugisiskt rött, (färg.) kartamin. Åstrand 2: 249 (1855). Ekenberg (o. Landin) 182 (1889).
c) (föga br.) portugisisk tackling, (sjöt.) guntertackling. NF 6: 1548 (1883). BonnierKL 9: 496 (1926).
d) [jfr eng. Portuguese man-of-war] portugisisk örlogsman, (zool.) koloni av rörmaneter av släktet Physalia Lam., särsk. Physalia pelagica Lam., som har viss likhet med en karavell; ”bidevindsseglare”. NF 2: 487 (1877). 4Brehm 15: 621 (1931).
2) [jfr t. portugiesisch] (†) i substantivisk anv.; i sg. obest.: portugisiska språket; jfr PORTUGISISKA 2. Ther är ingen af Regeringen, som talar portugisisk. RP 8: 616 (1641).
Ssg: PORTUGISISK-SVENSK, adj. (skrivet med bindestreck mellan ssgslederna) Portugisisksvenska handelsförbindelser. Björkman (1889).
Avledn.: PORTUGISISKA, i bet. 1 f., i bet. 2 r. l. f.
1) portugisisk kvinna. Sahlstedt (1773).
2) portugisiska språket; jfr portugisisk 2. Tersmeden Mem. 2: 106 (1735).
Spoiler title
Spoiler content