publicerad: 1954
PRAKTIK prakti4k, sbst.1, r. l. f. (l. m.) ((†) n. SUFinlH 2: 408 (1608)); best. -en; pl. (företrädesvis i bet. 7) -er (äv. att hänföra till sg. praktika); förr äv. (företrädesvis i bet. 7) PRAKTIKA, sbst.1, r. l. f.; best. -an; pl. -er (jfr ovan).
Ordformer
(prakt- (-cht-, -ckt-, -ct-) 1527 osv. prat- 1734—1798. -ick 1608—1830. -icker, pl. 1561. -igher, pl. c. 1555. -ik (-ic) 1556 osv. -ika (-ica, -icha, -ijka) 1527—1749. -ike (-iche) 1527—1622. -iker, pl. (-ic-, -ich-, -ijk-) 1535 osv. -ique (-qve) c. 1585—1830)
Etymologi
[jfr d. praktik, mlt. practike, t. praktik, ä. eng. practic, fr. pratique; av mlat. practica, till gr. πρακτική, f. sg. av πρακτικός (se PRAKTISK). — Jfr PRAKT, sbst.2, PRAKTIGA, PRAKTIKISK]
1) värksamhet som avser det praktiska genomförandet av ngt l. utgör praktiskt arbete av ngt slag, praktisk värksamhet; ofta sammanfattande, om dylik värksamhet över huvud l. det område av mänsklig värksamhet som denna omfattar; ofta i förb. med (ss. motsats till) teori. Ripking och Schwartzkop .. voro hos mig i tu åhrs tijd den ena at lära theorien och den andra practiquen. Polhem Invent. 20 (1729). Hvad som kan synas riktigt i theorien är ofta outförbart i practiken. Tegnér (WB) 5: 309 (1825). Matlagningens teori och praktik. StKokb. 3 (1940). — särsk.
a) i vissa uttr.
α) omsätta l. genomföra l. tillämpa i praktiken, äv. omsätta l. sätta i praktik, förvärkliga, realisera, genomföra, praktiskt tillämpa. MinnSvNH Bih. 2: 79 (1808: satt .. i practique). Jag har aldrig sett något folk som i högre grad än invånarna i Derna i praktiken omsätter vad profeten Jesus predikade. Hultenberg Holmboe Ökn. 279 (1932). Kanske var det frejdigt upplagda programmet icke så alldeles lätt att genomföra i praktiken. Fornv. 1946, s. 125.
β) uttr. i praktiken i friare adverbiell anv.: vid praktiskt genomförande l. praktisk tillämpning; ofta allmännare: i värkligheten, i realiteten; motsatt: teoretiskt, formellt, ”på papperet”. TT 1871, s. 188. Detta förslag synes äfven på papperet lösa alla svårigheter; men vi frukta att det i praktiken skall visa sig mindre tillfredsställande. Samtiden 1873, s. 286. Etzler Zig. 125 (1944).
b) i sg. best., sammanfattande, om den praktiska yrkesvärksamheten, ”det praktiska livet”, näringslivet l. dyl.; jfr 2. TT 1880, s. 140. Det är ej så lätt för den unga lärarinnan att sedan hon kommit ut i praktiken skaffa sig de kunskaper hon känner sig behöva. Verd. 1889, s. 284. Praktikens män (på jordbrukets område) i Norrland. Hellström NorrlJordbr. 270 (1917).
c) (numera bl. med ngt arkaiserande l. vitter prägel) handling; värksamhet; handlande, görande; företag. De krigiske praktiker som förmodligen förestå. Sparre Frisegl. 1: 217 (1832). Vantecks onda praktik. Nilsson HistFärs 213 (1940). Det tycktes inte finnas den sexuella praktik .., som inte var ”ren”, endast den upplevdes numinöst. DN(A) 1952, nr 53, s. 2.
2) [specialfall av 1] om praktisk värksamhet l. yrkesutövning i vissa yrken; numera nästan bl. om dylik värksamhet betraktad ss. en affärsmässig, privat driven rörelse, ofta med särskild tanke på rörelsens l. kund- (i sht patient- l. klient-)kretsens omfattning.
a) om en advokats, veterinärs, tandläkares l. (i sht) läkares yrkesvärksamhet. Ha en stor, god, betydande praktik. Överta en annan läkares praktik. Utöva praktik. Öppna praktik. (Jordrökskonserven) bruka the Franszosers Läkare besynnerliga i theras Practic. Månsson Åderlåt. 137 (1642). Doktor Klein har .. nedlagt sin praktik. Carlén Klein 270 (1838). Efter att hafva uppgifvit sin praktik såsom advokat, (var Walter Scott) ännu (osv.). Geijer I. 2: 209 (1839). SocÅb. 1940, s. 135. jfr ACKORDS-, BARN-, LÄKAR-, PRIVAT-, SAKFÖRAR-, TANDLÄKAR-, VETERINÄR-PRAKTIK. särsk. (mera tillf.) konkret, om en läkares (l. advokats osv.) mottagningsvåning l. mottagningsrum. (Inbrottstjuvarna) hade tagit sig in i d:r .. (N. N:s) praktik. DN(B) 1942, nr 143, s. 10.
b) (mera tillf.) om annan yrkesvärksamhet. Hwadh mest för nöden är enom Barberere til at kenna .. för än han begynnar til sina Practica. BOlavi 128 a (1578). (Skorstensfejarens hustru) har .. skött sin mans praktik under hans sjukdom. ST 1929, nr 230, s. 8.
3) sysslande med viss praktisk värksamhet l. med utförandet av ett visst praktiskt arbete i syfte att skaffa sig praktisk erfarenhet l. övning l. vana; den utbildning l. erfarenhet l. övning som därigm erhålles. För att erhålla platsen fordras praktik. Han har lång, flera års (väl vitsordad) praktik. Sakna praktik. Han använde somrarna till att skaffa sig praktik. Triewald Eldmachin 6 (1734). (Filningsarbetet) fordrar .. en icke så liten färdighet och praktik. TT 1872, s. 164. Det har varit till stor båtnad .., att eleverna under .. sommarferierna kunnat erhålla praktik å byggen och verkstäder. Därs. 1941, V. s. 72. — särsk. (†) i pl. (Det är min avsikt, att) jag vidare skall meddela hvad genom många Åhrs practiquer jag derutinnan (dvs. i byggnadskonsten) samlat hafver. Carlberg SthmArchitCont. A 2 b (1740).
4) (numera bl. tillf.) (användandet av) ett visst tillvägagångs- l. handlingssätt l. en viss metod l. princip för att praktiskt genomföra l. utföra ngt l. lösa en uppgift l. sköta ngt; jfr PRAXIS 4. Thet är finske prachtiken, förtije sanningen och intet hielpe then fatige till rette. Teitt Klag. 47 (1556); jfr 7. Rålamb 8: 160 (1691). Nu föllier uthi korthet sielfwa Practiquen (för uträkningen av äbb o. flod). Rosenfeldt Nav. 71 (1693). Den våldets och näfrättens praktik, som år 1848 utrikes sattes i system. Hellberg Samtida 4: 219 (1871). Praktiken ”konst för varor” är inte ny. SvD(B) 1943, nr 233, s. 11. — jfr KIRO-PRAKTIK.
5) (†) praxis (se d. o. 5), bruk, vana. Dhet är emoth all practique, at classerne separera sigh. RARP 14: 50 (1682). PH 13: 412 (1786).
6) (†) handläggning, överläggning; jfr PRAKTISERA 6. Bland anner .. rikitzens ærende som varith haffua j practiche oc forhandlingh mesth j hwarth herremöte. G1R 4: 100 (1527).
7) (†) handling innebärande (i hemlighet bedrivet) förräderi l. uppror l. bedrägeri l. syftande till att komma åt l. skada ngn; knep, list, konstgrepp (se d. o. 2); ”fult trick”, manöver (se d. o. 4), skurkstreck; företrädesvis i pl., särsk.: ränker, intriger, onda anslag l. stämplingar, ”fuffens” o. d.; i sg. äv. abstraktare, om bedrivande av dylika handlingar; ofta i förb. med attributivt adj. som närmare karakteriserar handlingen (t. ex. hemlig, illistig, listig, ond). Vij kenne vel .. (lybeckarnas) practicha. G1R 4: 105 (1527); jfr 4. Hemlige och listelige practiker. Därs. 10: 40 (1535). (De) bruke alle the practigher, som the kunne vptänke, till ath slå vnder sigh cronenes skatteiorder. BtFinlH 3: 309 (1555). Johannes XVIII. (kom) igenom Crescentij och the Romares onde och vproriske Praktiker, til Påfwedömet. Schroderus Os. 2: 559 (1635). Björlin Elsa 206 (1879). Schück SvFörlBokhH 1: 67 (1923; om förh. på Gustav Vasas tid). — jfr KRIGS-PRAKTIK.
8) (enst., †) förhållandet att man låter sitt handlande bestämmas av vad som är praktiskt, närmande sig bet.: materialism. Tidens allt omfattande praktik. Törneros Brev 1: 212 (1825; uppl. 1925).
(3) -BYRÅ. byrå vid en teknisk skola som är skolans elever behjälplig med att ordna praktikanställning. UNT 1933, nr 53, s. 4. —
(7) -MAKARE. [jfr t. praktikenmacher] (†) intrigmakare, ränksmidare, stämplare l. dyl. Lind (1749). SkrHVSamfLd 36: 36 (1943; om förh. på 1500-talet). —
(3) -NÄMND. nämnd för behandling av frågor rörande praktikanställning o. d. Svenska industriens praktiknämnd. UNT 1933, nr 53, s. 4. —
(7) -ROCK. (†) rock vars utseende lätt kan förvandlas (i syfte att ge bäraren möjlighet att uppträda i olika ”roller”). Roland Minn. 88 (c. 1748). —
Spoiler title
Spoiler content