publicerad: 1954
PRAXIS prak4sis, r. l. f. (l. m.); best. -en l. (vanl.) i best. anv. utan slutartikel; pl. -ar (tillf., skämts., Idun 1947, nr 45, s. 11) ((†) -er Almqvist Mål. 78 (1840), Dens. TreFr. 2: 137 (1842)).
Anm. I ä. tid användes ofta dels den gr. ack. sg. praxin (enst. äv. skrivet prazin), dels den latiniserade dat.- l. abl.-formen praxi. Den förra formen har möjl. stundom uppfattats ss. best. form (av den senare). Ex. 1) i bet. 1. Om Troones praxi och rätte öffning. Muræus Arndt 1: A 4 a (1647). Theorien är altid lättare än praxin. Kellgren (SVS) 5: 425 (1790). 2) i bet. 3. Delachapelle ExBook 58 (1669). 3) i bet. 5. RA II. 2: 80 (1617). Angående sielfwa assignationernes wthfärdande, finner iag fuller praxin hafwa warit, att (osv.). CivInstr. 133 (1684). Posten 1768, s. 121.
Etymologi
[jfr d. praksis, t. o. eng. praxis; av gr. πρᾶξις, handling, list, förräderi, till πράσσειν, πράττειν (se PRAKTISK)]
1) tillämpning i praktiken, praktisk utövning av ngt; numera bl. liktydigt med (o. vanl. ersatt av): praktik (se PRAKTIK, sbst.1 1). HPJohnsen (1770) hos Hülphers Mus. Föret. 4 a. I teori och i praxis, i lära och i lefverne. 3SAH 2: 5 (1887). Att i praxis omsätta den språkhistoriska lärdom de inhemtat. Därs. 6: 411 (1891). Det .. i praxis ogenomförbara kravet på att kalvinister i Sverige skulle vägras luthersk kyrklig begravning. SvFolket 4: 74 (1939).
2) (numera bl. tillf.) om läkarpraktik (jfr PRAKTIK, sbst.1 2 a) l. en läkares yrkesutövning. Lagerbring HistLit. 341 (1748). Att idka medicinsk praxis. Tigerstedt MedUtv. 2: 64 (1923). Hans medicinska praxis, som i stort sett består i att bara lugna ner patienterna med valeriana. HRuin i SDS 1953, nr 255, s. 9. — jfr BARN-PRAXIS.
3) (föga br.) praktisk erfarenhet av värksamhet av visst slag, övning, praktik (se PRAKTIK, sbst.1 3). Biurman Brefst. 163 (1729). Ingen af studenterna hade någon kemisk praxis. Herrlin Minnet 210 (1909). Cannelin (1921).
4) (†) sätt l. metod att praktiskt genomföra ngt l. utföra ngt, tillvägagångssätt; jfr PRAKTIK, sbst.1 4. Rålamb 4: 27 (1690). Samma praxis at plantera, kan ock brukas med alla andra slags sädesfrön. Stridsberg Åkerbr. 78 (1727).
5) (allmänt vedertagen) sed att handla l. gå till väga på visst sätt (i fall av visst slag); särsk. i fråga om handlingar inom det offentliga livets område, t. ex. vid handläggning av ärenden i ett ämbetsvärk; motsatt: av myndigheterna fastställd regel l. procedur. Allmän, gammal, vedertagen, hävdvunnen praxis. RARP 4: 352 (1650). I anseende til Consulerne vid de Africanske Republiquerne .. må den hittils brukeliga praxis med deras tilsättande följas. PH 8: 426 (1766). Statsutskottet yttrade i sitt utlåtande, att den praxis, som .. (med avseende på konstitutorial) utbildat sig inom statsförvaltningens område, torde vara så fast, att (osv.). SJ 1: 294 (1906). Att placera en linje under ord och meningar för att understryka dem är en praxis som inte hör hemma i tryck. Form 1943, s. 102. — jfr DOMSTOLS-, RÄTTS-, SKOL-PRAXIS m. fl.
6) (†) skurkstreck, skälmstycke, ”hyss” l. dyl.; jfr PRAKTIK, sbst.1 7. Han .. berättade mig .. huruledes min kära Rudbom brukat knifven; .. (han) nämde ock för mig om flera andra praxiser. Almqvist Mål. 78 (1840). Det måtte väl stå någonting om Nickolsons hyss och praxiser i hans bok. Dens. TreFr. 1: 136 (1842). Kärlekens hyss och praxiser. Därs. 2: 137.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content