publicerad: 1954
PRECISION pres1iʃω4n l. pre1-, r. l. f.; best. -en.
Ordformer
(pre- c. 1747 osv. præ- 1781. prä- 1800—1895)
Etymologi
[jfr t. präzision, eng. precision; av fr. précision, av lat. præcisio (gen. -ōnis), till præcidere (se PRECIS)]
1) till PRECIS I 1: förhållandet att vara precis; förhållandet (l. förmågan) att (i minsta detalj) göra ngt väl l. att utföra en handling l. värksamhet fullständigt riktigt l. med fulländad teknik l. (raskt o.) utan att ngt slår fel l. klickar; (minutiös) noggrannhet; ofta: förhållandet att de olika enheterna i en trupp l. ett arbetslag o. d. utföra en (föreskriven) handling (o-medelbart l. raskt o.) fullt samtidigt. Det var min största glädje, at åskåda med hvad Precision Svenska Flottan rangerade sig. GT 1788, nr 94, s. 2. Constance ritar alltid med större precision den dagen hon studerat geometri. Almqvist AmH 1: 87 (1840). Vid tillverkning af maskiner .. (m. m.) fordras ofta, att mått skola kunna tagas med en mycket stor precision. Patent nr 17017, s. 1 (1904). Aldrig gick årornas skivning med sådan precision och kläm som då (dvs. när man rodde i land från ett fartyg som hemkommit från en långresa). TurÅ 1925, s. 65. I detta sammanhang skadar det icke att framhålla lämpligheten av större precision i (textil-)maskinernas utförande. TT 1941, IndEkon. s. 96. — särsk.
a) (†) i uttr. precision att göra ngt, (fulländad) teknisk färdighet att göra ngt. Ritaren (vid antikvitetsarkivet) .. bör .. äga en stor precision at teckna med penna. Schück VittA 5: 47 (i handl. fr. c. 1747).
b) om förhållandet l. förmågan att minutiöst riktigt träffa ett mål; precisionsförmåga; träffsäkerhet. Boxarens slag träffade med osviklig precision. KrigVAH 1882, s. 175. Efter några skott upphörde all precision (hos det nykonstruerade geväret). Alm VapnH 140 (1927).
c) till PRECIS I 1 c, i fråga om uttryckssätt: (full) klarhet l. tydlighet l. bestämdhet (så att intet lämnas vagt l. svävande l. ungefärligt); förhållandet att vara adekvat l. att gå rakt på sak l. att ge en framställning större värklighetsprägel gm att ingå på l. skildra konkreta detaljer. Bergklint MSam. 1: 223 (1781). Man säge hvad man vill om de nyare språkens fördelar, så hinna de dock aldrig i precision, korthet och kraft upp emot Latinen. Tegnér (WB) 1: 340 (1805). Hela stilens dragning till anhopning, tyngd, utförlig precision. Svanberg HeidenstFröd. 62 (1934; i fråga om prosan i Hans Alienus).
2) till PRECIS I 2: punktlighet. Schulthess (1885). Föreställningen började med osviklig precision på slaget åtta. Lilius KinKrigsb. 95 (1928).
Ssgr (till 1; i sht i fackspr.): PRECISIONS-APPARAT. jfr -instrument. HufvudkatalSonesson 1920, 3: 178. —
-ARBETE~020. arbete som fordrar l. utföres med (yttersta) noggrannhet; äv. konkret. PriskatalSonesson 1895, s. 95 (konkret). Även precisionsarbete kunde utföras med vissa fina flintverktyg. Andersson SkånH 1: 52 (1947). —
(1 b) -BOMBNING. mil. bombning som utföres med l. fordrar synnerligen stor träffsäkerhet. —
(1, 1 b) -FÖRMÅGA. —
-INSTRUMENT. instrument (se d. o. 1 a) för (ytterst) noggranna observationer l. mätningar; jfr -apparat. NF 2: 2 (1876). —
-MÅTT.
-MÅTTSATS~02. för precisionsmätningar (inom värkstadstekniken) avsedd måttsats. (År) 1907 utsändes de första precisionsmåttsatserna af ”system C. E. Johansson” .. i världsmarknaden. 2NF 36: 772 (1924). —
(1 b) -SERIE. skjutk. serie skott som lossas vid precisionsskjutning (särsk. vid skjutning mot ringad måltavla). KrigVAH 1884, s. 148. —
(1 b) -SKJUTNING. skjutk. (synnerligen) träffsäker skjutning (l. förmåga att skjuta träffsäkert); äv.: skjutning mot precisionstavla. KrigVAH 1882, s. 27. —
-VÄRKTYG~02 l. ~20. värktyg som är synnerligen noggrant konstruerat (för precisionsarbete); särsk. om redskap för precisionsmätning. TT 1885, s. 78.
Spoiler title
Spoiler content