publicerad: 1954
PREFERENS pref1eraŋ4s l. pre1-, äv. (utom i 2 c o. d) -än4s, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(pre- 1680 osv. pré- 1773—1952. præ- 1657—1793. -fer- 1657 osv. -fér- 1888—1952. -ance c. 1709—1847. -angs 1906—1935. -ans 1880—1893. -ence 1657—1952. -ens 1806 osv. -entier, pl. 1666. -entz (-ts) 1691—1748)
Etymologi
[jfr t. präferenz, eng. preference; av fr. préférence, av mlat. præferentia, till lat. præferre (se PREFERERA)]
1) förhållandet att gynnas framför andra l. annat l. att låta ngn l. ngt intaga en särskilt gynnad ställning; företräde (se d. o. 2), företrädesrätt, förmånsrätt; numera företrädesvis (i fackspr.) i fråga om ekonomiska förh. Bergv. 1: 212 (1657). (Frågan) om præference och bättre rätt til Skuldenärens ägendom Creditorerne emellan. PH 2: 840 (1730). Du (kunde) gå in som extra ord. amanuens vid Kungl. Biblioteket, en .. beställning .. som gåfve dig preferens i befordringsväg. Hjärne DagDrabbn. 225 (i handl. fr. 1806). Talet om brittisk preferens för de länder som följa pundet var ett halmstrå, efter vilket man grep. SvD(A) 1932, nr 50, s. 12. särsk.
a) (†) i uttr. hava (jfr b) l. vinna l. tillägna sig o. d. preferensen, ha osv. företrädesrätten. Stiernman Com. 3: 705 (1668: hafwa præferencen). 2RA 1: 534 (1723: vunnit præferencen). Därs. 667 (: tilägna sig præferencen).
b) (†) i utvidgad anv.: förhållandet att stå högre l. att vara förmer än andra l. annat, överlägsenhet; i uttr. hava preferensen (jfr a). Iag .. besåg .. Iesuiternas härliga kyrkia här (i Posen), som för dhe andra 32 skiöna kyrkior här i staden har præferancen. KKD 5: 8 (1707). Polhem Bet. 1: 21 (1721).
2) spelt.
a) vid budgivning i kontraktsbridge: förhållandet att svarshand föredrager l. visar sig föredraga en av ett antal bjudna färger. Kontraktsbridge 2: 18 (1941).
b) [jfr t. präferenz, trumffärg] (†) i vissa kortspel (boston, lomber, vira m. fl.): (högsta o. andra) färg (se FÄRG, sbst.1 1 h). ReglKortsp. 1: 5 (1809; i lomber). Lindskog Spelb. 147 (1847; i vira; angivet ss. nästan bortlagd benämning).
c) i det under d behandlade kortspelet: högsta budet (avseende spel utan trumf o. utan undvikande av att taga trick), ”spel ut”; spel som följer på detta bud; jfr PRIFFE. FullstPreferenceregl. 8 (1859). Wilson Spelb. 442 (1888).
d) [jfr t. präferenz ss. namn på ett kortspel] ett slags kortspel spelat av 4 personer (l. 3 personer o. en träkarl) med vanlig kortlek om 52 kort; jfr PRIFFE. Min mor bjuder på ett parti ”Preferance” om aftnarne. Bremer Brev 3: 56 (1847). Lagerlöf BarnM 70 (1930). — Anm. Det fr. préférence förekommer äv. i det ofta nyttjade uttr. par préférence (stundom skrivet par preferans), företrädesvis, i högre grad l. med mera berättigande än annat, alldeles speciellt. Phosph. 1811, s. 290.
Ssgr: (1) PREFERENS-AKTIE. (i fackspr.) aktie med viss företrädesrätt till vinstutdelning. Smedman Kont. 7 (1874). —
(1) -BEHANDLING. (i fackspr.) om gynnande av import från ngt visst land gm preferenstullar. 2NF 2: 228 (1904). —
(2 d) -PARTI. spelt. parti preferens; stundom: spellag som spelar preferens. De slå sig ned omkring småbord som om de skulle formera preferencepartier. Strindberg RödaR 108 (1879). —
-SPEL. spelt.
2) till 2 d: handlingen att spela preferens. —
(2 d) -SPELARE. spelt. —
(1) -TULL. (i fackspr.) nedsatt tull avsedd att användas vid import från länder som gm handelsavtal kommit i särskilt gynnad ställning. 2NF 37: 97 (1924).
(1) -TVIST. (†) tvist om företrädet l. företrädesrätten. Abrahamsson 573 (1726; efter handl. fr. 1688). Lagerbring HistLit. 374 (1748).
Spoiler title
Spoiler content