[jfr t. präkaution, eng. precaution, fr. précaution; av senlat. præcautio (gen. -ōnis), till præcavere (se PREKAVERA)]
(†) varsamhet, försiktighet; försiktighetsmått. Stiernman Com. 3: 895(1671). Prekautioner torde i alla fall böra vidtagas, på det icke (osv.). Wingård Minn. 12: 50(1850). Dalin(1871). —
