SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1954  
PRENGRÄS pre3n~grä2s, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(pren- (-ee-) 16391902. prenn- 1812)
Etymologi
[sannol. efter t. pfriem(en)kraut (ä. t. pfrimmenkraut), till pfriem (fht. primma, brimma, phrimma, mht. brimme, ä. nht. pfrimme, pfrime; jfr holl. brem), namn på växter av släktena Spartium Lin., Sarothamnus Koch o. Genista Lin., av ovisst urspr. (i senare tid anslutet till pfriem(e), syl o. d.; jfr PREN)]
namn på vissa växter.
a) (†) den i medelhavsområdet utbredda buskväxten Spartium junceum Lin. Prengräs, (ther aff the göra fijkonkorgar). Schroderus Comenius 136 (1639). Rudbeck HortBot. 46 (1685).
b) (†) buskväxten Sarothamnus scoparius (Lin.) Koch (före Linné förd till ginstsläktet), harris; jfr GRIL. Rudbeck HortBot. 46 (1685). ApotT 1698, s. 37.
c) (†) halvbusken Genista germanica Lin., tagginst. Rudbeck HortBot. 46 (1685).
d) (numera föga br.) halvbusken Genista tinctoria Lin., (färg)ginst. Rudbeck HortBot. 46 (1685). Lindestolpe Färg. 82 (1720). Lindgren Läkem. (1902).
Spoiler title
Spoiler content