[jfr t. präponderieren; av lat. præponderare, av præ (se PRE-) o. ponderare, väga, till pondus, vikt (se PONDUS)]
(†)
1) dominera, förhärska, ha övervikten; med abstrakt huvudord. Biberg 3: 431(c. 1823). särsk. om argument: vara starkare l. starkast; äv. med obj.: vara starkare än l. segra över (andra argument). H. K. M:ttz argumenta præpondererade dhe andras. HSH 22: 230(1650). 1BorgP 66(1668).
2) i pass.: (med orätt) anses viktigare än l. förtjäna mera avseende än l. sättas före (ngt annat). Hvars och eens fordrans skäligheet considereras, at icke något annat præpondereras. RARP 9: 111(1664). —
