[jfr t. prävalieren, fr. prévaloir; av lat. prævalere, vara övermäktig l. överlägsen, av præ (se PRE-) o. valere, vara stark l. frisk (jfr KONVALESCERA,VALUTA)]
1) (†) vara bättre än (ngt). (Gruvorna i Roslagen) hafwa .. gifwit så skön och god-artad Malm, at Roslags-Järnet altid prævalerat alt annat fint Swenskt Stångjärn. HC11H 12: 190(1697).
2) (†) få överhand l. segra (över ngt); gälla mest, vara starkast; äv. i uttr. prevalera emot ngt, vara förmer än ngt. HSH 5: 164(1646). AktsamlKungsådreinst. 166(1685: emot). Härtil ropades: ja! ock: ney! så at man intet kunde finna, hvilken meningen som prævalerade. 2RARP I. 2: 145(1720). Tegnér (WB) 2: 226(1808: öfver).
3) (i fackspr.) vara vanligast l. brukligast l. förhärskande, dominera. Suomi 1845, s. 305. Den svarta färgen prevalerar (vid korsning mellan svart- o. vitkornig havre). UtsädT 1907, s. 232.
