PROFESSIONELL prωfäʃ1ωnäl4 l. pro-, l. -eʃ-, l. 1004, ngn gg -ä4l, adj.; adv. -T.
Ordformer
(-el 1871—1904. -ell 1839 osv.)
Etymologi
[jfr d. professionel, t. professionell, eng. professional, fr. professionel; till PROFESSION.— Jfr PROFFS]
1) som utgör l. hör samman med ett l. ngns yrke, yrkes-; särsk. (om värksamhet o. d.): som bedrives ss. yrke, yrkesmässig; jfr 3. Walter Scotts .. professionella verksamhet såsom jurist. Geijer I. 2: 199(1839). Penseln var .. (Georg Paulis) så att säga professionella instrument. SvD(A) 1935, nr 326, s. 8.
2) om person: som utövar en l. sin värksamhet ss. yrke, som har den ifrågavarande värksamheten ss. yrke l. levebröd, yrkesmässig; äv. substantiverat (ofta motsatt: amatör). Bolin Statsl. 1: 29(1868; om författare). Fem .. professionella ”bondfångare” hafva anhållits (i Köpenhamn). Dagen 1897, nr 276, s. 3. (Mark Twain)utvecklades alltmera till professionell humorist. Almquist VärldH 9: 456(1934). — särsk.
a) sport. om idrottsman. IdrB 1: 26(1913). I .. t. ex. Schweiz göres .. ingen skillnad mellan amatörer och professionella. NFSportlex. 5: 1027(1943).
3) [jfr 1, 2 a] sport. om idrott(sgren) o. d.: som utövas av l. har avseende på professionella idrottsmän. NordIdrL 1900, s. 102. Det professionella världsmästerskapet i tennis. SvD(A) 1922, nr 308, s. 11. Professionell fotboll. Därs. 1933, nr 7, s. 10.Anm. Stundom användes äv. det rent eng. ordet professional (med eng. uttal o. böjning), nästan bl. i substantivisk anv. med bet.: professionell idrottsman, äv.: professionell utövare av annan (t. ex. litterär) värksamhet. Sylwan SvLit. 118(1903). Det är här icke fråga om några professionals. SvD(A) 1929, nr 58, s. 10 (om skidlöpare).De nutida diktarna .. äro i regel professionals. Därs. nr 122, s. 10. —
