publicerad: 1954
PROFESSION prω1fäʃω4n l. prå1- l. prωf1- l. prof1-, l. -eʃ- (profäschón Dalin), r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. proph-)
Etymologi
[jfr d., t., eng. o. fr. profession; av lat. professio (gen. -ōnis), erkännande, offentlig anmälan av förmögenhetsförhållanden o. d., yrke, vbalsbst. till profiteri (se PROFITERA, v.2). — Jfr PROFESS, PROFESSERA, PROFESSOR]
1) (†) erkännande, förklaring; särsk.: (offentligt) tillkännagivande l. (offentlig) förklaring att man tror på l. ansluter sig till viss religiös lära o. d.; (tros)bekännelse. Schroderus Os. 2: 297 (1635). Bas-reliefen föreställer Drotningen (dvs. Kristina) afläggande i Inspruch Profession af Romerska Läran. 1Saml. 1—6: 115 (1773). — särsk.
a) [jfr d. gøre profession af, eng. make profession of, fr. faire profession de] i uttr. göra profession av (en religion o. d.), bekänna sig till (en religion osv.). Eders Kongl. Maj:ts .. tropligtigste .. Undersåtare och refugeer, som gjöra profession af det rena Ewangelio och Reformerade Religionen. HC11H 8: 143 (1693).
c) jur. i utvidgad anv., om offentligt tillkännagivande av l. anmälan om fordran o. d.; i ssgn PROFESSIONS-KOSTNAD.
2) (ålderdoml. l. skämts.) yrke; fack; särsk. om (yrke som utgör ett) hantvärk; äv.: yrkesmässig värksamhet; förr äv.: befattning; äv. bildl. Stiernman Com. 1: 945 (1626). MStenbock (1712) hos Loenbom Stenbock 3: 283 (om befattning). Jag är, som folk af min profession vanligtvis, fattig och har skuld. Tegnér (WB) 4: 373 (1824). Här (dvs. på värdshuset) sitta många ämbetsmän af skild profession. Karlfeldt FlPom. 19 (1906). — jfr SKOMAKAR-, SKRÄDDAR-, SMEDS-PROFESSION m. fl. — särsk.
a) i vissa uttr.
α) (vara ngt) till professionen, förr äv. till (sin) profession l. av profession(en), (vara ngt) till yrket l. facket; förr äv.: (vara ngt) med avs. på filosofisk åskådning; jfr b. Jag hade en .. bror, Vagnmakare til sin Profession. Säfström Banquer. Ii 1 a (1754). (Snorre Sturluson) var af profession en skald. Troil Isl. 301 (1777). En man, som .. till professionen var Stoicus. Biberg 2: 379 (c. 1820). En musicus af profession. Geijer I. 2: 159 (1833). Jag (är) till professionen humanist och språkman. SvD(A) 1933, nr 81, s. 13.
β) (†) bruka en profession l. bekänna sig till en profession, ha l. utöva ett yrke; göra profession, arbeta (i ett yrke). Rosenfeldt Tourville Föret. 2 (1698: giöra profession). När jag frågade (min läkare), huru han kunde så hastigt från Barberare bli Doctor i Medicine? svarade han, at han brukade bägge desse professioner. Roman Holbg 189 (1746). Lindfors (1824: bekänna sig till).
γ) (†) man av profession, fackman. Jag (har) .. i Ryssland lärt känna män af profession, som satt slägtskapen emellan Turkiskan och Mongoliskan utom all fråga. Castrén Res. 2: 10 (1845).
δ) [jfr d. rejse på professionen] (†) resa (äv. gå) på (äv. i) sin (äv. en) profession l. på profession(en), om hantvärksgesäll: för att förkovra sig i yrket resa (resp. vandra) från plats till plats o. därunder livnära sig av sitt hantvärk; äv. oeg. l. bildl.; jfr HANTVÄRK 1 b. Lagerström Holberg Jean 4 (1744). Herrarne (dvs. tre kyrkotjuvar) reste på profession. VexjöBl. 1831, nr 16, s. 1. Rådman Äftersting, som i sin ungdom gått på professionen och förstod de lefvande språken. Wetterbergh Penning. 589 (1847). Jag är skomakaregesäll (sade landstrykaren), och jag reser i min profession. Benedictsson Eftersk. 93 (c. 1885).
ε) [jfr d. gøre profession af noget, t. profession von etwas machen] (†) göra profession (äv. en profession l. professionen) (ut)av ngt.
α') ha ngt till yrke; ha sitt levebröd av ngt; yrkesmässigt ägna sig åt l. syssla med ngt. OxBr. 10: 306 (1630). At man then nyia Historien så platt lembnar tilbaka, är ett stoort förseende och oförstånd hoos them, hwilka aff Vngdomens Vnderwijsning profession giöra. Brask Pufendorf Hist. Föret. 2 b (1680). (Lutspelaren:) jag har gjort profession af detta instrumentet. Weise 1: 266 (1769). Widegren (1788). Dalin (1871).
β') [jfr liknande anv. i fr. (eg. utgående från 1)] ivrigt l. allvarligt bemöda sig om ngt; ivrigt l. helt ägna sig åt ngt; äv.: ta ngt till sin uppgift l. ta ngt till vana; äv. (särsk. i uttr. göra profession av att vara ngt) övergående i bet.: ge sig ut för l. berömma sig av (att vara) ngt. OxBr. 11: 305 (1648). Then Lag, som hwar och en, som täncker at giöra profession af dygd och ährbarhet, borde hafwa beskrifwen uti sitt egit sinne och hierta. Schmedeman Just. 765 (1682). Hur länge har du gjort profession af att vara qvick? Hagberg Shaksp. 2: 73 (1847). Sturzen-Becker 1: 157 (1861).
ζ) (†) göra ngt till profession, göra ngt till en vana, vänja sig vid ngt; jfr ε β'. När man en tid gjort skönhetsnjutning till profession, blir man mera granntyckt. Rydqvist i 3SAH LIX. 3: 131 (1836).
b) (†) disciplin l. lärdomsgren l. läroämne (särsk. vid universitet l. skola), ämne, fack; äv. övergående i bet.: konst (se d. o. 3 e). L. Paulinus Gothus OErici 20 (1615). (Universitetet i Oxford) hafwer, ty werre, vthi then Theologiske Professionen Calwiniske Lärare. Schroderus Os. 2: 515 (1635). Porath Pal. 3: E 2 b (1693; om fäktkonsten). LandtmFörordn. 80 (1699).
a) (numera bl. ngn gg om ä. förh.) professur, professorsämbete. Annerstedt UUH Bih. 1: 20 (i handl. fr. 1593). Han kan wadh dagh han wil taga gradum, ia förstå en profession. Rudbeck Bref 120 (1675). Lärdomen går så långt här (i Bologna), at ock Könet därigenom vunnit en Profession. Björnståhl Resa 1: 426 (1772). Professionen i Finska språket och litteraturen. Lönnrot SvSkr. 2: 512 (1850). Örtengren LUByggn. 60 (1951; om ä. förh.). jfr (†): M. Nezelius .. kunde få en tijttel aff en Extraordinarie profession. Rudbeck Bref 157 (1677). jfr EKONOMIE-, ELOKVENTIE-, POESEOS-PROFESSION.
b) lärartjänst vid gymnasium, tjänst ss. lektor (se d. o. 4). ÅbSvUndH 33: 62 (1620). Fans gott, att Gymnasium här i Stockholm skulle uprättas, och Växiö medh två professioner .. förökas. RP 8: 777 (1641). KalmDP 1768, s. 172.
Ssgr (i allm. till 3 a; †): PROFESSIONS-FÖRSLAG. förslag (se förslag, sbst.3 1 f) till professur. Boström 3: 508 (1860). —
-HUS.
2) till 3 a: institutionsbyggnad inrymmande bostad för professorn i det ifrågavarande ämnet. Nya Botaniska Professions-Huset. BetUnd. 1828, Lit. I, s. 1. —
(1 c) -KOSTNAD. jur. kostnad för (utredning o.) tillkännagivande av borgenärs fordran på ngn; bevakningskostnad. Schrevelius CivPr. 533 (1853). —
(2) -STIL. (-styl) i uttr. tala i professionsstil, tala med ord hämtade från skråväsendet. Järta (1824) i 3SAH XXXIX. 2: 54. —
Spoiler title
Spoiler content