PROGREDIENT prå1grediän4t l. prω1- l. prog1- l. prωg1-, äv. 0104, adj.
Etymologi
[jfr eng. progredient; av lat. progrediens (gen. -entis), p. pr. av progredi (se PROGREDIERA)]
(i fackspr.) som utvidgar l. utbreder sig; framåtskridande; progressiv (se d. o. 2). 2NF (1915). En progredient inflammation. LbKir. 1: 605 (1920). —
