publicerad: 1954
PROGNOSTIKON -gnos4tikon, n. (L. Paulinus Gothus Alm. 1598, Progn. s. A 7 a, osv.) ((†) r. l. f. l. m. PJAngermannus Vthl. 156 (1623), Dahlberg Dagb. 138 (c. 1660; uppl. 1912)); l. (numera mindre br.) PROGNOSTIKUM -ikum, n.; best. -ikumet, äv. i best. anv. utan slutart.; pl. -ika -ika (3NF 1: 593 (1923)) ((†) -iker, möjl. äv. att hänföra till sg. prognostik, Block Progn. Dedik. 3 (1708), Ehrenheim PVetA 1823, s. 4). Anm. I ä. tid användes ordet äv. med lat. böjning. Berchelt PestOrs. B 4 a (1589: vthaff .. Prognosticis). L. Paulinus Gothus Alm. 1598, Progn. s. A 6 b (: Prognostico, dat. sg.).
Ordformer
(-ikon (-c-) 1588 osv. -ikum (-c-) 1901—03)
Etymologi
[jfr t. prognosticum; av lat. prognosticon, prognosticum, av gr. προγνωστικόν, n. sg. av προγνωστικός (se PROGNOSTISK)]
(i fackspr.)
1) förutsägelse l. spådom (förr särsk. ang. ett kommande års kometer o. förmörkelser, krig o. sjukdomar, väderlek o. årsväxt); stundom: horoskop; särsk. i sådana uttr. som (ställa l. uppställa, äv. göra) ett prognostikon för l. om (förr äv. över) ngt l. ngn. GOlai Cal. Ff 2 b (1588: öffuer). Hoorn Jordg. 1: Dedik. A 4 a (1697: giör). Ingen skulle tryckia Almanackor med Prognostiker om Lycka och Olycka, Krig och Fred etc. Block Progn. Dedik. 3 (1708); möjl. till PROGNOSTIK 1. SKN 1841, s. 127 (: uppstäldt). Så t. ex. läsas i en engelsk almanacka av 1533 prognostika ”om månens inflytande, om fred och krig .. samt om förmörkelser och kometer”. 3NF 1: 592 (1923).
2) = PROGNOSTIKA; stundom svårt att skilja från 1. L. Paulinus Gothus Alm. 1598, Progn. s. A 7 a. Lychnos 1942, s. 92.
3) boktr. benämning på den i den officiella almanackans sista del ingående artikeln av allmännare innehåll; förr äv. om slutarket i en almanacka. Klemming o. Eneström 1: XIII (1878). 2NF (1915).
4) (numera föga br.) i utvidgad anv.: förebud, omen, tecken; särsk. i uttr. prognostikon för (äv. till) ngt. Ehrenheim PVetA 1823, s. 4. Crusenstolpe Ställn. 9: 93 (1844: till). Quennerstedt StrSkr. 2: 253 (1915, 1919). —
Spoiler title
Spoiler content