PROMENOAR prω1menωa4r l. prωm1- l. prå1- l. prom1-, l. -no-, l. 0104, r.; best. -en, äv. -n; pl. -er. (ofta med fr. stavning)
Etymologi
[av fr. promenoir, till promener (se PROMENERA)]
täckt promenadplats; särsk. om korridor l. bred gång i en byggnad (t. ex. en teater l. ett konserthus), avsedd att användas att promenera omkring i, promenadkorridor, (promenad)foajé. Zilliacus PilgrHellas 143 (1923). Den stora konsertsalen, omgiven av en mycket bred och ståtlig promenoir. Upsala(A) 1926, nr 78, s. 1. —
