publicerad: 1954
PROPER prå4per, adj. -pre, -pra; -prare. adv. -T.
Ordformer
(proper 1555 osv. propper 1537—1596. propre 1676—1840. propret, adv. 1546. pråper 1889)
Etymologi
[jfr ä. d. prop(p)ert, adv., d. proper, mlt. prop(p)er, t. o. eng. proper; av fr. propre, egen, egendomlig för, noga överensstämmande med, fin, elegant, ren(lig), av lat. proprius, egen, särskild; av ovisst urspr. — Jfr APPROPRIERA, EXPROPRIERA, MALPROPER, PROPRIE, sbst. o. adj., PROPRIETARIE, PROPRIETET, PROPRIETÄR o. PROPRIUM]
1) (†) som tillhör ngn själv l. personligen, egen, enskild, privat; särsk. i sådana tautologiska uttr. som proper och egen l. egen och proper. G1R 11: 291 (1537). (Regementet) är ährnet att brukes i Rijkzens egne propre Krijgh, såsom moot Påhlen, Ryssen, Danmarch. HSH 26: 256 (1633). (De) uthgofvo till mig deras propre vexlar på så stor summa, som de sig ville åtaga. HH XXI. 1: 55 (1710).
2) (†) om person: som har de nödiga kvalifikationerna för ngt, lämpad, lämplig. Ty pröfwom wij Eder (dvs. Hadorph) till denne beställning (dvs. ss. kungl. arkivsekreterare) så propre och wärdig, at wij ingen annan kunnom den bätre .. anförtroo. Schück VittA 1: 279 (i handl. fr. 1676).
3) (†) noggrann, exakt, precis.
b) ss. adv.: noga, noggrant, exakt, bestämt. OPetri 4: 318 (c. 1540). Ändog i hafwe icke altijdh wår Befalning eller schrifwelse så propret för eder. G1R 18: 71 (1546). LPetri ChrPina I 6 a (1572).
4) (†) om föremål l. arbete o. d.: fin, vacker, elegant, prydlig, sirlig; stundom svårt att skilja från 5. KKD 2: 24 (1704). H:r Professor Primarius (höll) .. ett mycket propert och kårt tahl. ConsAcAboP 10: 303 (1712). Tu har en propre silfverservice. Scherping Cober 1: 315 (1734). På middag (voro vi) hos Grosshandlar Keyser, der allt var så utmärkt propert, att vi knappt spisat någon middag med sådan pomp och ståt. KyrkohÅ 1929, s. 329 (1846). Estlander KonstH 369 (1867).
5) i sht om person l. om persons klädedräkt l. uppträdande o. dyl. l. om rum l. inredning o. d.: välvårdad; ren o. prydlig; renlig; snygg. Han kläder sig propert, men intet öfwerflödigt. KKD 6: 13 (1707). Uti (husen) är alltid snygt och propert. Johansson Noraskog 1: 80 (i handl. fr. 1785). Proper stuga vid sjö .. önskas köpa till sommarnöje. SvD(A) 1932, nr 42, s. 17. Hon var välvårdad och proper från topp till tå. Husáhr Mistl. 7 (1949). jfr (†): Skånska stranden (är) slät och propre, utan öar och skär. Almqvist AmH 1: 81 (1840).
Avledn.: PROPERHET, r. l. f. [jfr d. properhed] till 5: snygghet, renlighet; äv. bildl. Lundegård Prom. 1: 87 (1893; bildl.). Den betydande grad af properhet, som är så utmärkande för amerikanska hem. TT 1894, Allm. s. 134. Munsterhjelm FarlUppdr. 180 (1934).
Spoiler title
Spoiler content