SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1954  
PROPRETÉ prå1prete4 l. prω1- l. prop1- l. prωp1-, r. l. f.; best. -n l. -en; förr äv. PROPRETET, r. l. f.; best. -en.
Ordformer
(pro- 17081915. prå- 1889. -preté (-ete, -été) 17081932. -pretet (-tét) 17511824)
Etymologi
[jfr t. propretät; av fr. propreté, avledn. av propre (se PROPER)]
(numera knappast br.) renhet, renlighet, snygghet; vårdad klädsel o. d.; prydlighet. Josephson Tessin 2: 133 (i handl. fr. 1708). Det är af vigt .. att köks- och matsals-afdelningarna (i kasernbyggnader) inredas med all den propreté, som låter förena sig med tanken på sparsamhet med statens medel. SD(L) 1901, nr 531, s. 2. TySvOrdb. 1841 (1932).
Spoiler title
Spoiler content