publicerad: 1954
PROSPEKT prωspäk4t l. pro- (prospä´ckt Dalin), n. (Rüdling 99 (1740) osv.), äv. (numera bl. i Finl.) r. l. m. (RARP V. 2: 344 (1655), Cannelin (1921)); best. -et, ss. r. l. m. -en; pl. = l. (ss. n. numera föga br., ss. r. l. m. alltid) -er; förr äv. (i bet. 6) PROSPEKTUS (prospèctus Weste; prospä`cktuss Dalin), r. l. m.
Ordformer
(prospekt (-ct) 1637 osv. prospektus (-ct-) 1788—1885)
Etymologi
[jfr t. prospekt l. (i bet. 6) prospektus, eng. prospect l. (i bet. 6) prospectus, ä. fr. prospect, fr. prospectus (i bet. 6); av lat. prospectus, av prospicere, se framåt (se PROSPICIERA)]
1) (numera knappast br.) (vidsträckt l. fri l. obehindrad) sikt l. möjlighet att se från en punkt mot l. till en annan; utsikt (över landskap o. d.); äv. om läge o. d. som möjliggör fri utsikt; särsk. i uttr. prospekt av ngt (jfr 2), utsikt över ngt. Schroderus Lex. 105 (1637). Högländt situation och vid prospect af många och åtskilliga objecta gjöra oss nögda och glada. Linné Diet. 2: 24 (c. 1750); jfr 2. Observatorium (på skolhusbyggnaden i Karlstad) .. hafver ren prospect öfver horizonten på alla sidor. SvMerc. V. 2: 293 (1759). Rydberg KultFörel. 1: 25 (1884). — särsk. bildl.: förhoppning, (framtids)utsikt, framtidsperspektiv; särsk. i uttr. i prospekt, i utsikt, att vänta. Annerstedt UUH Bih. 5: 92 (i handl. fr. 1783). Bannor i prospect. Topelius Dagb. 3: 119 (1837). Min bädd var .. ej svår att lämna, men dagen med sina prospekter, som jag hade för mig, var ej heller just lockande. Wallin Bref 78 (1847). (En) fogde med prospekter till landshöfdings rang. Högberg Vred. 1: 73 (1906).
2) (numera knappast br.) sceneri, vy; syn, anblick; särsk. i uttr. prospekt av ngt (jfr 1), vy l. anblick av ngt. Klåckstaplen (i Uppsala) förtar prospecten af kyrckian på den bästa sijdan af staden. KyrkohÅ 1936, s. 221 (c. 1707). Det blir om mornarna en artig prospect se mig i så kort nattskjorta. Tersmeden Mem. 3: 89 (1741). (Jag) beskådade den vackra prospecten af Slottet. Posten 1769, s. 781. Dalin (1855). — särsk. (†) i uttr. ha prospekt av ngt, ha likhet med l. tycke av ngt. Detta huset har .. prospekt af Paris. Nordforss (1805).
4) (om ryska förh.) bred o. rak (huvud)gata i rysk storstad; särsk. om vissa gator i Leningrad; esplanad, boulevard. Schulthess (1885). En gata af första klass bredd kallas prospekt eller perspektiv. Aminoff StPtbg 111 (1909).
5) (om ä. förh.) (perspektivisk) teckning l. ritning l. målning o. d. av (utsikten mot) en byggnad l. ett landskap; vy. RARP V. 2: 344 (1655). En fullständig samling av (Elias) Martins prospekter av Stockholm. HT 1932, s. 229.
6) (tryckt) plan l. redogörelse för l. anmälan om ett tillämnat företag (ett bokvärk l. en tidskrift l. en studiekurs l. en affär o. d.); i sht om dylikt tryckalster utgivet i reklamsyfte; (reklam)broschyr. Utförligt prospekt med alla upplysningar om årets sommarkurser sändes på begäran. GT 1788, nr 67, s. 2. Sveriges Stats-Tidning började på den bestämda tiden, enligt den af Exc. Lagerbjelke författade och i första bladet införda prospecten. BL 19: 411 (1852). Hvarje lifförsäkringsagent utlämnar .. behöfliga prospekter och upplysningar. Aldén Medb. 4: 141 (1885). SFS 1934, s. 576. — jfr REKLAM-PROSPEKT.
7) [jfr eng. prospect i samma anv.] (†) om (plats där man tror sig ha) utsikt att finna (värdefull) malm o. d.; jfr PROSPEKTERA o. PROSPEKTOR. DN(A) 1951, nr 327, s. 3 (1859).
-MÅLARE. (om ä. förh.) målare som avbildar landskap l. byggnader o. d. SP 1792, nr 102, s. 1. SvFolket 8: 220 (1939). —
(3) -PIPA, r. l. f. [jfr t. prospektpfeife] mus. (orgel)pipa i orgelfasad. HågkLivsintr. 14: 248 (1933). —
-RITNING. (†) konkret: ritning av byggnad l. landskap o. d. Loenbom Stenbock 4: 56 (1765). DA 1771, nr 132, s. 2. —
(3) -STÄMMA, r. l. f. (†) mus. orgelstämma vars pipa är placerad i orgelns fasad. Drake Töpfer 65 (1850).
Spoiler title
Spoiler content