SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1954  
PROVIS prω4vis, m.||(ig.); best. -en; pl. -ar.
I. [till ssgr med PROV 1 c (PROV-KANDIDAT, PROVÅRS-KANDIDAT l. dyl.)] (i skolspr., starkt vard.) lärarkandidat. Fyris 1897, nr 50, s. 2. ÅbSvUndH LIX. 1: 60 (1940).
II. [till ssgr med PROV 5 (PROV-RYTTARE l. dyl.)] (starkt vard., numera mindre br.) handelsresande. Han e profvis å reser i tvål. Fyris 1897, nr 50, s. 2. Landsm. XVIII. 8: 33 (1900; angivet ss. allmänt).
Spoiler title
Spoiler content