publicerad: 1954
PROVÅR prω3v~å2r, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(prov- (prooff-) 1635 osv. prove- 1624)
Etymologi
1) prov- l. prövotid omfattande ett år. Isogæus Segersk. 499 (c. 1700). En till åren och lärdom mogen docens, som .. under desse sine profår (ss. docent) vist mycken flit. Annerstedt UUH Bih. 4: 160 (i handl. fr. 1761). Man lät honom .. genomgå sina profår inom ett (riksdags-)utskott. 3SAH 2: 76 (1887). FinBiogrHb. 1719 (1901). — särsk.
a) (i sht om katolska förh.) om ngns år ss. novis (i ett kloster), novisår, novitiat. Schroderus Os. 2: 128 (1635). KyrkohÅ 1942, s. 135.
b) (i fråga om nutida förh. icke i officiellt spr.) skolv. (urspr. ettårig) praktisk utbildningskurs för lärare vid högre läroanstalter; numera om dylik kurs (omfattande en l. två terminer) som är förlagd till vissa läroanstalter (provårslärovärk o. provårsseminarier) o. som genomgås för vinnande av kompetens till ämneslärartjänst (lektors- l. adjunktstjänst) vid vissa högre skolor (lärovärk, seminarier); äv. (o. eg.) om det år (den tid) då ngn genomgår dylik kurs. Gå provår (i tyska, modersmålet). SamlFörfElLärov. 34 (1865). SFS 1917, s. 722.
c) (mera tillf.) i fråga om prov l. prövning som en sak underkastas l. undergår. (Jag har gott hopp om silkesodlingen) sedan mullbärsträden utstått så många och betydande prof-år. SvMerc. V. 6: 462 (1760). Året 1876 utgjorde det första profåret för de regelbundna republikanska institutionerna. SDS 1877, nr 5, s. 2.
2) (†) om år under vilket ngn har anstånd med fullgörandet av ett åliggande, betalandet av en skuld o. d. (Vi, dvs. G. II A., hava) nådigest effterlåtet .. (landshövdingen o. ståthållaren) ett profweår, innan hwilkets förlopp, dhe antheen Jordeböckerne justerede inlefrere skole, eller och sigh emoot oss förklare huru snart sådant skee kan. LReg. 175 (1624). Är det hopp om Bergsmannens räddande, och pröfves hans fasta egendom tilräckelig emot skulden, låte Bergstingsrätten honom få et eller tu profår, at arbeta sig ut. Bergv. 2: 446 (1748). Fernow Värmel. 684 (1779).
Ssgr (till 1 b, skolv.; i fråga om nutida förh. icke i officiellt spr.): PROVÅRS-ANSTALT~02, äv. ~20. läroanstalt vid vilken provårskurs är anordnad. PedT 1947, s. 221. —
-ARVODE~020. arvode som utgår till provårsföreståndare o. provårshandledare vid provårslärovärk. PedT 1898, s. 342. —
-AVHANDLING~020. (förr) avhandling som lärarkandidat hade att författa rörande ngt pedagogiskt ämne l. ngt ämne inom ramen för hans provårsämne. Nodermann Profår. Föret. (1902). —
-FÖRESTÅNDARE~10200. föreståndare för provårskurs (i allm. rektor vid provårsanstalten). PedBl. 1876, s. 189. —
-HANDLEDARE~0200. lärare vid provårsanstalt som tjänstgör ss. handledare åt lärarkandidat. PedT 1896, s. 681. —
-HÄNVISNING~020. hänvisning av lärarkandidat till viss läroanstalt för genomgående av provår. SFS 1948, s. 463. —
-KURS. om den utbildningskurs som lärarkandidat genomgår under provåret, provår. SamlFörfElLärov. 134 (1875). —
-MERIT. om den merit som genomgång av provår innebär; vanl. i pl., med tanke på provårsbetygen. Östergren (1935). —
-UTBILDNING~020. om den pedagogiska utbildning som erhålles under provåret. Östergren (1935). ÅbSvUndH LIX. 2: 83 (1940). —
Spoiler title
Spoiler content